Debatt: Friska arbetsplatser är ingen slump

Så många som 8 av 10 tjänstemän är nöjda med sitt jobb och nästan lika många upplever arbetet som meningsfullt. En majoritet av tjänstemännen uppger också att de regelbundet har möjlighet att lära nytt och utvecklas i arbetet. Det visar TCO:s nya rapport ”Friskt jobbat – allt att vinna”. Rapporten baseras på statistik från SCB och Arbetsmiljöverket och ger en kluven bild av hur tjänstemännen har det på jobbet. För samtidigt som många tjänstemän är nöjda med sitt jobb skjuter sjuktalen i höjden och arbete under hög anspänning – det vill säga höga krav i kombination med små möjligheter till inflytande över arbetssituationen – ökar i omfattning i många tjänstemannayrken.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Höga krav är inte per automatik dåligt. Tvärtom är det ofta stimulerande med krävande arbetsuppgifter, men det förutsätter att kraven balanseras av inflytande och ett bra socialt stöd från chefer och arbetskamrater. Kombinationen låg kontroll, höga krav samt svagt socialt stöd utmärker sig som allra mest negativ ur hälsosynpunkt.

Bryter vi ner resultaten i undersökningen på grupper och sektorer framträder en bild av ett arbetsliv på olika villkor. För det första har kvinnliga tjänstemän i dubbelt så hög omfattning som manliga tjänstemän en arbetssituation med hög anspänning. Det gäller för samtliga åldrar men för yngre kvinnor (20-34 år) är läget som mest illavarslande – drygt hälften av dem arbetar under hög anspänning.

För det andra förekommer anspänt arbete i störst omfattning inom landstingssektorn där 56 procent av tjänstemännen upplever höga krav i kombination med liten kontroll. Tvärtemot vad man kanske intuitivt förväntar sig tycks heller inte högre utbildning ge effekt på upplevelsen av kontroll i arbetet. Även i det här avseendet sticker resultaten för kvinnorna ut, såtillvida att 60 procent av de högskoleutbildade kvinnliga tjänstemännen uppger att de har liten kontroll över sin arbetssituation.

Hur ska resultaten förstås? Är det så att kvinnor är mindre stresståliga än män eftersom de oftare drabbas av ohälsa till följd av arbetsrelaterade besvär? En sådan tolkning ligger i farans riktning men som vi betonar i rapporten har psykosociala och organisatoriska arbetsmiljöproblem sin orsak och lösning i strukturella förhållanden och inte hos de enskilda individerna som drabbas av problemen.

Svensk arbetsmarknad är starkt könssegregerad med stora skillnader i arbetsmiljö och arbetsvillkor mellan kvinnodominerade och mansdominerade sektorer (se SCB 2014). Det gör att män och kvinnor exponeras för olika arbetsmiljöer och risker, och därmed ges olika möjligheter till god hälsa. I de fall män och kvinnor är utsatta för samma typ av påfrestningar i arbetet blir dock utfallet likadant. Konkret innebär det att både kvinnor och män verksamma i kvinnodominerade yrken löper en större risk att bli sjuka på grund av stress, jämfört med kvinnor och män som arbetar i mansdominerade yrken.

Oberoende av om vi talar om privat eller offentlig sektor så finns det ett antal friskfaktorer som är återkommande i tidigare studier om förhållanden i arbetet med en förebyggande effekt på hälsa och välbefinnande. Dit hör bland annat ett gott ledarskap, kontroll i arbetet, balans, måltydlighet och anställningstrygghet. Ur fackligt perspektiv är delaktighet och inflytande därtill centrala aspekter att lyfta fram.

Att chefen mår bra och har förutsättningar att leda verksamheten är viktigt också för att de anställda ska må bra. Ett närvarande ledarskap med positiva, rättvisa och tillgängliga ledare ger ökad chans till arbetstillfredsställelse men kan också innebära reducerad sjukfrånvaro, minskad uttröttning och stress. Mot den bakgrunden är det bekymmersamt att ny forskning bekräftar bilden av att många chefer i framförallt offentlig sektor har dåliga förutsättningar att leda verksamheten. Så många som varannan kommunchef bedöms ha ohållbara arbetsvillkor enligt en ny avhandling vid Göteborgs universitet.

TCO anser att grunden för det goda arbetet är ett systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen. Vår undersökning bekräftar att tjänstemän på arbetsplatser med ett systematiskt arbetsmiljöarbete genomgående i lägre utsträckning drabbas av arbetsrelaterade besvär, jämfört med tjänstemän som inte omfattas av systematiskt arbetsmiljöarbete.

TCO-förbundens över 1,3 miljoner medlemmar är verksamma över hela arbetsmarknaden i ansvarsfulla och samhällsbärande funktioner. Att deras kapacitet tas tillvara på bästa sätt är en viktig förutsättning för tillväxt och välfärd i Sverige, men då krävs en arbetsmiljö värd namnet.

Goda arbetsmiljöer är ingen slump. Kunskapen om vad som får oss att må bra och håller oss friska på arbetsplatsen är uttömmande. Nu är hög tid att omsätta den kunskapen i konkret handling för att skapa hållbara arbetsmiljöer för både kvinnor och män. Först då kan vi bryta den ökande sjukfrånvaron.