Debatt. .

2019-12-17 04:27
"SD:s vision om hur biblioteken ska fungera i framtiden är visserligen både destruktiv och rasistisk men den är åtminstone tydlig" skriver debattören Martin Ackerfors.  Foto: Janerik Henriksson / TT
"SD:s vision om hur biblioteken ska fungera i framtiden är visserligen både destruktiv och rasistisk men den är åtminstone tydlig" skriver debattören Martin Ackerfors.
Puffetikett
Dagens ETC

Folkbiblioteken urholkas – ställ de ansvariga till svars

Det blåser snålt kring knutarna på Sveriges bibliotek. Det som nyss hölls för självklart utmanas från flera olika håll. Om biblioteken rustas ned kommer vi ha ett problem som ekar genom samhället i generationer, skriver bibliotekarien Martin Ackerfors.

Utspelen rörande biblioteken har duggat tätt. Det är på sitt sätt roligt att politiken fått upp ögonen för dessa viktiga institutioner, men förslagen visar en grundläggande brist på förståelse för varför biblioteken är viktiga. 

Sverigedemokraterna vill begränsa tillgången på böcker på språk andra än svenska och strypa servicen för besökare andra än svenskar. Detta kryddas med åsikter om innehållet på biblioteken i största allmänhet. 

Här finns inga överraskningar. Snarare är det exakt vad som är att vänta av ett kulturkonservativt parti. I deras samhälle finns inte plats för den mångfald och frihet som biblioteken både symboliserar och praktiserar. 

SD:s vision om hur biblioteken ska fungera i framtiden är visserligen både destruktiv och rasistisk men den är åtminstone tydlig. Här finns inga hemligheter, inga dolda agendor, det är antiintegration som gäller. De gör det de säger att de ska göra och sannolikt är det bara första stegen mot en omdaning av biblioteken som vi känner dem. De politiska motståndarna lämnar walk over, för kulturpolitik står inte särskilt högt i kurs. 

I det dolda agerar de forna allianspartierna. I kommunerna ska det sparas och procentuellt allra mest på kulturen. Vi ser istället budgetar med stora nedskärningar som företrädarna vägrar att diskutera i någon större utsträckning. Verksamheter ska ”effektiviseras” medan ansvaret för prioriteringarna duckas och förresten är allting sossarnas fel.

Bibliotek behövs, i synnerhet nu. När banker inte vill träffa sina kunder, när socialkontor och fritidsgårdar stängt, när människor kommit hit och behöver en öppen dörr in i samhället, när fokusbiblioteken står obemannade är folkbiblioteken en sista utpost. Biblioteken är bland de sista ställena i samhället man kan besöka utan att man förväntas konsumera. Dessutom har man fri tillgång till kultur.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Vad politikerna inte kan eller vill förstå är att det finns en gräns för hur mycket som kan hyvlas bort. Lämpliga lokaler, personal med kompetens, efterfrågade och ovanliga medier samt bred verksamhet med låga trösklar kostar. Ingen kan driva ett bibliotek på landsbygden med ekonomisk vinst, men den sociala vinsten för individen och för samhället är enorm.

Jag ser det dagligen där jag jobbar. De äldre människorna som inte har råd med morgontidning utan kommer till oss för att skaffa sig en uppfattning om vad som händer i närområdet och världen. De som möts i samtal över språk- och kulturgränser. De nyblivna föräldrar som peppas att läsa för sina små barn eftersom det är av yttersta vikt för att barnen ska kunna fungera i vårt informationssamhälle. Exemplen är många och många av dem skulle stå utan sammanhang om biblioteket stängde. 

Vi i personalen möts av glädje och tacksamhet men träffar också människor med oro. Jag har hjälpt till att tolka myndighetsbrev i en medborgarskapsprocess, jag har försökt hjälpa till att hitta bostäder, jag har hjälpt till att kopiera försäkringspapper, bodelningspapper och dödsbevis. Var, förutom till biblioteket, skulle dessa vända sig?

Det är lätt att rasera något, desto svårare att bygga upp igen, så tvinga åtminstone de som beslutar om nedskärningar att stå för sin politik.

Dessutom, allt man hör om biblioteken är stök, bråk och missbruk. Jag vill inte påstå att det inte förekommer, det gör det bevisligen, och jag vill heller inte förringa upplevelserna för mina kollegor som arbetar under dessa omständigheter. Att däremot tro att detta är normen på biblioteken över hela landet är, menar jag, en svindlande överdrift.

Det är tryggt på majoriteten av Sveriges folkbibliotek. Stammisar hämtar en bok, läser tidningen, lånar dator. Någon pluggar till en tenta, någon skriver ut en blankett. Förskolegrupper lämnar sjuttiofem böcker och lånar sjuttiofem nya. Föräldralediga hänger en liten stund på biblioteket innan något storasyskon ska hämtas från förskolan. Någon behöver hjälp eller bara prata av sig. Att det hettar till när bokcirklarna träffas och är oense kring någon bok ger inga rubriker, inte heller att en beställd bok står på reservationshyllan redan efter ett dygn. 

Den ensidiga rapporteringen om biblioteken stänger dörrar för de som ännu inte kommit igång att nyttja dem. Någon marknadsföringsbudget för att motverka bilden finns inte, istället satsar vi på att bygga en kultur kring biblioteken, göra dem till besökarnas. 

Sverigedemokraternas öppna angrepp, borgerlighetens nedskärningar och det icke-existerande nyhetsvärdet i något som fungerar (än så länge) urholkar folkbiblioteken i grunden. När personal sägs upp eller lämnar för att arbetsmiljön är ohållbar och när bibliotek flyttas och stöps om utan förståelse för bibliotekets uppdrag, då har vi ett problem som kommer att eka genom samhället i generationer.

Martin Ackerfors  
Bibliotikarie