Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Fler måste få möjlighet att studera vidare efter gymnasiet

”Historien visar att utbildningspolitiken kan ge många fler möjligheter att studera. Men politiken har, som vi sett, även kraften att stänga portarna till högskolan. Nu är det dags att den rödgröna regeringen gör allt man kan för att öppna den igen.”
”Historien visar att utbildningspolitiken kan ge många fler möjligheter att studera. Men politiken har, som vi sett, även kraften att stänga portarna till högskolan. Nu är det dags att den rödgröna regeringen gör allt man kan för att öppna den igen.” Bild: Foto: Claudio Bresciani/TT

Dagens ETC.

Under många år ökade andelen studenter vars föräldrar hade kortare utbildningar och som kom från arbetarhem. Men det fackliga idéinstitutets Katalys rapport menar att den positiva utvecklingen helt stannat av.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Utbildningsnivån på befolkningen är en nyckelfråga för ett relativt litet konkurrensutsatt land som Sverige. Det gäller att ta tillvara på alla som har förutsättningar att studera för att värna ett starkt näringsliv och en bra välfärd. Ju bättre utbildad befolkningen är desto bättre är det både för individerna och för samhället. 

Sverige har varit mycket bra på att dra in fler i utbildning. En likvärdig grundskola, en gymnasieskola som gav alla en högskolebehörighet, den utbyggda högskolan och olika insatser för att bredda rekryteringsunderlaget, skapade möjligheter för de grupper som inte har någon studietradition med sig från hemmet. Under många år ökade andelen studenter vars föräldrar hade kortare utbildningar och som kom från arbetarhem.

Men rapporten ”Porten kallas trång – bryt den sociala snedkrekryteringen till högskolan” visar att den positiva utvecklingen helt stannat av. På sikt hotar detta Sveriges konkurrenskraft, förutom de livsdrömmar som stoppas hos hundratusentals ungdomar som avstår högskolestudier. Det är allt fler som inte klarar grundskolan. Den allmänna högskolebehörigheten i gymnasieskolans yrkesprogram har tagits bort. Inom högskolan har antalet utbildningsplatser minskat och de särskilda antagningsreglerna för dem med yrkeserfarenhet – 25:4-reglerna – avskaffades av den förra borgerliga regeringen. Utvecklingen mot en mer blandad sammansättning av studenterna vid högskolan, har stannat av.         

Under de första tio åren på 2000-talet ökade andelen av den unga befolkningen (25-34 år) i Sverige som hade en högskoleutbildning från 24 till 34 procent. Desto större andel av befolkningen som studerar på högskolan desto fler blir det från hem utan studietraditioner. 

Men därefter har inget hänt, Sverige ligger still på 34 procent. Samtidigt har de flesta andra OECD-länderna fortsatt att öka sin andel av befolkningen i högre utbildning. Norge, det land med flest högskoleutbildade, har 44 procent. Men även Polen, Nederländerna, Storbritannien, Korea och Finland satsar på att höja utbildningsnivån och ligger på cirka 40 procent högskoleutbildade. Sverige hänger inte längre med.

Ansvaret för dagens negativa utveckling ligger till stor det på den förra borgerliga regeringen. De ville inte ha en breddad rekrytering till högskolan utan satsade på elever från studiemotiverade hem. Detta kombinerades med elitsatsningar inom högskola och forskning, vars yttersta följdverkningar vi kan se i skandalen på Karolinska institutet.

Men förvånande nog har den nya rödgröna regeringen ännu inte heller gjort särskilt mycket för att vända utvecklingen. Visserligen är det parlamentariska läget sällsynt besvärligt men det behöver inte medföra passivitet.

För väldigt mycket kan göras för att bryta den sociala snedrekryteringen till högskolan. I vår rapport har vi följande förslag: 

1) Stärk likvärdigheten i grundskolan.   

2) Alla program i gymnasieskolan ska återigen ge högskolebehörighet.  

3) Komvux måste vara öppet för alla.  

4) Återinför möjligheten att läsa upp gymnasiebetyg på Komvux.  

5) Ge arbetslivserfarenhet en större tyngd vid antagningen till högskolan.  

6) Utveckla alternativa och lokala antagningsmetoder till högskolan. 

7) Fortsatt utbyggnad av universitet och högskola.  

8) Satsa på regionala högskolor.  

9) Höj undervisningskvaliteten på högskolan.  

10) Stärkt det ekonomiska stödet till studenterna. 

I en tid när alltfler ropar på enkla jobb till löner som inte går att leva på, krävs det att hållbara alternativ presenteras. Utbildningsreformer måste vara en del av ett progressivt svar. Den sociala snedrekryteringen har cementerats de senaste åren till men för många individer och det svenska samhället, men det finns mycket goda möjligheter för en progressiv regering att föreslå reformer som kan få ett brett stöd. Historien visar att utbildningspolitiken kan ge många fler möjligheter att studera. Men politiken har, som vi sett, även kraften att stänga portarna till högskolan. Nu är det dags att den rödgröna regeringen gör allt man kan för att öppna den igen. 

Rapporten ”Porten kallas trång – bryt den sociala snedkrekryteringen till högskolan” finns på. www.katalys.org