Debatt: Fi är inte längre Schymans initiativ

Det senaste riksdagsvalet var en enorm besvikelse för Feministiskt initiativ. När vi nu börjar närma oss nästa val är det dags att bestämma vägen framåt för partiet. Vår tidigare partiledare Gudrun Schyman föreslår en ny kostym: Klimatinitiativet. Jag menar att det istället är dags att lägga riksdagstankarna på hyllan ett tag för att satsa där vi gör störst skillnad – i kommunerna.

En mängd strategiska beslut står på dagordningen när partimedlemmarna snart ska samlas för kongress och bland dem Schymans förslag om namnbyte till Klimatinitiativet. Klimatfrågan är akut – det finns ingen i partiet som inte håller med vår tidigare partiledare på den punkten. Däremot är det naivt att tro att ett namnbyte skulle få in oss i riksdagen, särskilt i en osäker tid på tröskeln till en eventuell blåbrun regering.

Feministiskt initiativ är inte Schymans initiativ längre. I dag är vi invalda i ett dussin kommuner. Åren 2014-2018 var Feministiskt initiativ en del av det rödgrönrosa styret i Stockholm och kunde genomföra konkret feministiskt politik. Nu sitter vi i opposition och ser effekterna av högerns skattesänkariver som slår mot kvinnor och barn.

Feministiskt initiativs väljare efterfrågar konkreta förslag för förändring, inte pr-trick och namnbyte. Kommunpolitik låter väl knappast sexigt, men vi vet hur viktig den är. Förklaringen är enkel. Det är kommunerna som ansvarar för de stora kvinnodominerade sektorerna som äldre- och barnomsorg. Det är här som vi hittar de lägsta lönerna och usla arbetsvillkor.

Med pandemin som utgångspunkt har vi ett unikt tillfälle att berätta för väljarna om vår politik för att stärka välfärdens kvinnor.

Var tredje vecka mördas en kvinna av en man som hon har eller har haft en relation med. Varje dag utsätts kvinnor och barn för våld. Socialtjänsten som möter våldsutsatta styrs av kommunerna, men det är en hårt belastad verksamhet som allt mer handlar om handläggning. Samtidigt vittnar kvinnojourerna om ett pressat läge, och i flera kommuner upphandlas skyddade boenden, vilket leder till att den ideella kvinnojoursrörelsen konkurreras ut. Bostadsfrågan, skolsegregationen och arbetslösheten – listan kan göras lång varför vi behövs i kommunerna.

Valet 2018 var en katastrof för Feministiskt initiativ på riksplanet. Men inte på lokal nivå. Vi blev inröstade i 13 kommuner, från huvudstaden, där jag sitter, till Vilhelmina i norr och Simrishamn i söder.

När Feministiskt initiativs medlemmar nu samlas på partikongressen kräver jag klara besked från partiledningen om valet 2022. Jag vill att vi lägger riksdagsvalet på hyllan och fokuserar på var vi gör faktisk skillnad. Det hjälper oss som varje dag arbetar med kommunpolitik att kommunicera tydligt till våra väljare: rösta feministiskt i kommunvalet.

Historiskt är det ett långt och gediget arbete som tagit in nya partier i riksdagen, och 2014 års goda valresultat för Feministiskt initiativ var ett undantag för ett nytt parti. Kristdemokraterna kom in i riksdagen efter nästan 30 år. För Miljöpartiet gick det snabbare, men även där med hårt arbete på lokal nivå och med en mandatperiods avbrott utanför riksdagen.

Politiskt förtroende byggs långsamt, långsiktigt och nära väljarna, i kommunerna.

Ska Feministiskt initiativ fortsätta få igenom feministisk och antirasistisk politik krävs modet att göra tuffa val och ta svåra beslut. Det här är ett av dem. Mitt budskap är enkelt: Ställ inte upp i riksdagsvalet valet 2022 – satsa på kommunerna!