Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Fem förslag för att klimatsäkra Sverige

Bild: Johan Nilsson/TT

Dagens ETC

Regeringen måste ta chansen. Det är dags att klimatsäkra Sveriges hus och hem, skriver Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen.

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Under sommaren har vi sett hur extrema väderhändelser, så som skyfall och översvämningar, drabbat Sverige. Vi måste anpassa oss till den nya verklighet som klimatförändringarna medför. För att möta klimatets effekter behöver Sveriges samhällen och hushåll klimatsäkras för att stå pall. Åtgärder måste vidtas som säkrar våra hus och hem. 

För att det ska bli verklighet krävs finansiella resurser, tydlig ansvarsfördelning, lagkrav och inte minst politisk vilja. Utan detta riskerar hela kostnaden för skador och anpassning att hamna på redan pressade hushåll via höjda hyreshöjningar och höjda försäkringspremier. 

Det vore oansvarigt och skulle drabba både svensk ekonomi och de som redan har det tufft. Genom kloka och effektiva insatser kan vi i stället klimatsäkra våra samhällen samtidigt som de görs bättre.

Men, utvecklingen går åt fel håll. I regeringens senaste budget valde de att skära ned på klimatanpassningsåtgärder, och samtidigt har takten i kommunernas arbete med klimatanpassning avtagit. Nu krävs en kursändring för att inte dumpa enorma kostnader på framtidens samhällen och hushåll. 

Vi föreslår därför fem viktiga åtgärder för klimatanpassningen av Sverige:

• Inför ett anpassningskliv i kommande budget. Redan 2017 pekade klimatanpassningsutredningen på att kostnaden för nödvändiga klimatanpassningsåtgärder mot översvämningar, ras, skred och erosion kommer kräva 1,7–2,6 miljarder kronor per år fram till år 2100. Genom en klimatanpassnings-pott, likt klimatklivet, kan nödvändiga investeringar komma i gång, utan att kommuner, fastighetsägare eller boende tvingas ta hela kostnaden. Hela samhället måste ta ansvar. 

• Ställ krav på kommunerna att jobba aktivt med klimatanpassning. 62 procent av landets kommuner säger att de inte har några mål gällande klimatanpassning. Det duger inte. Kraven på kommunerna behöver förtydligas så att klimatanpassning slutar vara ett fritt valt arbete. 

• Förtydliga ansvarsfördelningen mellan stat, kommun och fastighetsägare. I dagsläget ligger en allt för stor del av ansvaret för klimatanpassning på fastighetsägare som i sin tur saknar möjlighet att vidta nödvändiga åtgärder. I slutändan innebär det att kostnader och eventuella skador riskerar att hamna på redan pressade hushåll att hantera. Skulle det ske så vet vi att det är de som redan har det allra tuffast som riskerar att drabbas allra hårdast.

• Sätt stopp för oansvarigt byggande i riskområden. Sverige har ett fortsatt stort behov av nya bostäder. Vi måste därför våga vara tydliga med vart och hur vi bygger när byggtakten åter ökar. Att planera för att bygga i områden som riskerar att översvämmas eller drabbas hårt vid extrema nederbördsmängder är inte hållbart och innebär stora risker för framtiden. 

• Låt de boende vara med i planeringen. Det är de boende som kommer drabbas allra hårdast av klimatförändringarna eftersom det är deras hem som antingen riskerar att förstöras eller blir svåra att ta sig till eller från. Genom att inkludera boende kan nödvändiga klimatanpassningar göras på bästa sätt för att samtidigt utveckla trevliga boende- och stadsmiljöer. 

Klimatanpassning är inte en kostnad, det är en investering i vår framtid. Det handlar om att skydda våra samhällen och vår ekonomi men också alla oss som bor i Sverige. Det handlar om att ta ansvar och visa ledarskap i kampen mot klimatförändringarna. 

Regeringen har en viktig roll i detta arbete. De behöver hålla i taktpinnen och peka med hela handen. Sverige kan och måste vara en förebild när det gäller att anpassa sig till den föränderliga värld som klimatförändringarna medför. Ta nu chansen.