Debatt. .

2021-03-30 02:00
”Det räcker inte att enbart skärpa klimatlagarna för att EU ska nå de nya klimatmålen”, menar debattörerna. Shutterstock, Press, Privat.
”Det räcker inte att enbart skärpa klimatlagarna för att EU ska nå de nya klimatmålen”, menar debattörerna.
Puffetikett
Dagens ETC

EU:s nya klimatmål kräver radikal skärpning

Den svenska klimatdebatten fokuserar oftast på nationella åtgärder. Ramarna för den svenska politiken beslutas dock i hög grad inom EU, vars nya mål om klimatneutralitet 2050 kräver att nästan all unionslagstiftning skärps. Utsläppshandelssystemet måste stramas upp. Ett ytterligare utsläppshandelssystem behövs för utsläpp utanför EU. Kraven på medlemsstaterna att lagra koldioxid måste skärpas. Det menar tankesmedjan Global utmaning, aktuell med en ny rapport.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Ramarna för politiken sätts i EUs nya klimatlag, som allt jämt förhandlas mellan regeringarna och Europaparlamentet. Dragkampen gäller främst 2030-målet. Regeringarnas bud är att nettoutsläppen (bruttoutsläpp minus kolinlagring) då ska vara minst 55 procent lägre än 1990. Parlamentets mål är en minskning av brutto utsläppen med 60 procent, i realiteten sju–åtta procentenheter tuffare.

Oavsett utfall väntar en radikal skärpning av EU-lagstiftningen, primärt de tre lagar som i detalj reglerar utsläppen. Två av dem, utsläppshandelsdirektivet och ansvarsfördelningsförordningen (effort sharing regulation, ESR), sätter tak för utsläppen, LULUCF-förordningen ålägger länderna att öka de naturliga kollagren (levande/död ved, markkol samt kol i långlivade träprodukter).

För den befintliga utsläppshandeln (EU ETS), som omfattar tung industri, större energianläggningar (totalt ca 10 500 anläggningar) plus flygtrafik, räknar kommissionen med att utsläppen (nyutgivningen av utsläppsrätter) 2030 får vara högst 35 procent av nivån 2005, en halvering relativt 2019. Senast 2050 måste nyutgivningen upphöra.

Färre utsläppsrätter betyder högre priser, stigande kostnader för industrin och risk att produktion och investeringar flyttar från EU. Importen av kolkraftsel från Ukraina, Serbien, Marocko med flera kan öka. Kommissionen väntas därför föreslå någon typ av klimatrelaterat handelshinder – carbon border adjustment mechanism (CBAM), en åtgärd omvärlden både kritiserar och bävar inför.

EU ETS har blivit allt kraftfullare. 2019 var de utsläpp som berörs 35 procent lägre än 2005. Om nuvarande pris på cirka 40 euro per ton består eller stiger, slås kolkraften inom EU snart ut.

Trenden utanför utsläppshandeln (vägtrafik, småskalig uppvärmning, lätt industri, jordbruk) är mera oroande. Ansvaret ligger på medlemsländerna. Vissa (däribland Sverige) klarar kraven. Totalt faller dock utsläppen nästan inte alls. Dagens lösning duger inte.

Minskade utsläpp räcker dock inte. För klimatneutralitet 2050 krävs även, enligt kommissionen, att tillväxten hos de naturliga kollagren fördubblas till motsvarande 500 miljoner ton koldioxid per år (tio gånger nuvarande svenska utsläpp).

Att enbart skärpa klimatlagarna är dock vare sig tillräckligt eller ensamt en effektiv väg mot målet. Resurs- och energianvändningen måste effektiviseras, teknikutvecklingen påskyndas. Satsningar på nya företag och arbetstillfällen krävs i kolberoende regioner. Bostäderna måste energisaneras.

1. Stryp utsläppshandeln och avveckla ”MSR-mekanismen”

Nyutgivningen av utsläppsrätter måste trappas ned mycket snabbare. Parallellt bör den så kallade ”MSR-mekanismen” (en komplicerad lösning, som infördes för att eliminera det ”överskott” på utsläppsrätter som uppstod 2010–2012) avskaffas, när den vid utgången av 2023 gjort sitt jobb. Om återstående utsläppsrätter i marknadsstabilitetsreserven (MSR) auktioneras ut 2025–2029, underlättas övergången till en stramare utgivningsregim.

Det sista vi behöver är klimatrelaterade handelskrig. Därför bör risken för ”koldioxidläckage” i första hand mötas med annat än handelsrestriktioner (CBAM): Upptrappad klimatdiplomati med fokus på USA och Kina, som utlovat klimat- respektive koldioxidneutralitet 2050/2060. Intensifierat samarbete med Ukraina, västra Balkan, Marocko med flera om prissättning av koldioxidutsläpp. En CBAM bör införas först från typ 2027 och endast om andra insatser misslyckats.

Sjöfarten bör inkluderas i utsläppshandeln. Införs ett ytterligare utsläppshandelssystem, bör flyg och sjöfart föras dit. Obligatorisk inblandning av förnybart i allt flyg- och sjöfartsbränsle. EU bör jämställa inlagring av biogen och fossil koldioxid i berggrunden (CCS).

2. Ett nytt, separat utsläppshandelssystem för övriga fossilbränslen

En separat utsläppshandel för den fossilbränsleeldning som inte ingår i EU ETS bör införas. Med ett enda system blir priserna på utsläppsrätter så höga att industriproduktion inom EU i onödan slås ut.

På sikt bör systemen slås samman, till exempel genom att tillåta att en ökad andel utsläppsrätter från nuvarande system används i det nya. För att underlätta utsläppsminskningar i det nya systemet bör EU förbjuda försäljning av bilar med förbränningsmotor 2030 eller 2035.

För att den nya utsläppshandeln inte ska öka ”energifattigdomen”, dvs. slå mot inkomstsvaga hushåll, måste den ”renoveringsvåg” kommissionen föreslagit ges tillräckliga resurser.

Ansvaret för att minska övriga utsläpp (avfallshantering, jordbruk, gruvor, gasledningar, fluorerade gaser med mera) bör fortsatt ligga hos medlemsstaterna. Normer för gastransporter, avfallshantering, gödselhantering med mera. måste skärpas. Möjligheten för staterna att välja mellan att antingen minska dessa utsläpp eller förstärka de naturliga kollagren bör vidgas.

3. Dränera atmosfären på koldioxid – öka de naturliga kollagren

Ska temperaturökningen begränsas till 1,5 grader krävs på sikt ”negativa” utsläpp. Kraven på medlemsstaterna att öka de naturliga kollagren måste skärpas. Åtgärder som samtidigt främjar biologisk mångfald bör prioriteras. Volymen långlivade träkonstruktioner måste öka. Styrmedel som uppmuntrar jordbrukare och skogsägare att bidra måste utvecklas.

Av EU:s medlemsländer är förmodligen inget bättre förberett än Sverige på att hantera utmaningarna. Elsystemet är i stort sett fossilfritt, bostäderna väl isolerade, industrin på gång, vägtrafikens elektrifiering inledd och möjligheterna att öka de naturliga kollagren stora. Sverige har allt att vinna på en tuffare klimatpolitik.

Magnus Nilsson

Författare till den nya rapporten ”På väg mot 2050 – politik för ett klimatneutralt EU”

Kristina Persson

Tidigare statsråd, styrelseledamot Global utmaning

Anders Wijkman

Ordförande för Climate KIC, styrelseledamot Global utmaning

Tove Ahlström

Vd för Global utmaning