Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: EU kan aldrig acceptera kvinnlig könsstympning

Alice Bah Kuhnke.
Alice Bah Kuhnke. Bild: Foto: TT/Jonas Ekströmer

Dagens ETC.

Hur kan vi tillåta att tusentals flickor varje år får sina klitorisar avskurna? Vad är det som står i vägen för vår vilja att se till att denna förkastliga, primitiva och livshotande företeelse, en gång för alla förpassas till historiens skräphög? Det frågar Alice Bah Kuhnke (MP) idag när Europaparlamentet röstar om en resolution för att få slut på könsstympningen.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Hade de barn som varje år får sina könsorgan demolerade varit blonda med blå ögon, så hade vi aldrig låtit detta pågå år efter år. De rättigheter vi tillskriver barn och den kraft vi är beredda att lägga på att upprätthålla dessa rättigheter är med all tydlighet lika villkorade som färgen på barnens hud. 

EU uppskattar att omkring 600 000 flickor och kvinnor i EU lever med livslånga psykiska och fysiska skador som en följd av könsstympning. Dessutom riskerar 180 000 flickor och unga kvinnor att utsättas för könsstympning.  Trots den grova misshandeln och det fruktansvärda, oåterkalleliga övergrepp som könsstympning är, finns det ingen EU-strategi för hur vi ska arbeta för att få ett slut på övergreppen. En gemensam strategi är det minsta vi kan begära från ett Europa som påstår sig stå upp för grundläggande friheter, mänskliga rättigheter som gäller även för flickor och kvinnor. 

Förra veckan uppmärksammade Lena Ag, generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten, och Mikael Thörn, senior utredare, den internationella dagen för nolltolerans mot kvinnlig könsstympning. De pekade på stora kunskapsbrister inom hälso- och sjukvården, där flickor och kvinnor inte uppmärksammas och får det stöd de har rätt till. 

Att Sverige brister i sitt arbete är oförsvarligt, men även på europeisk nivå måste arbetet förbättras. I en demokratisk gemenskap som bygger på fundamentala värderingar om allas lika värde och rätt, måste flickor och kvinnor, oavsett var i unionen de bor och oavsett var deras föräldrar kommer från, leva i frihet från risken att någon tar sig rätten att skära och klippa i deras underliv. För de flickor och kvinnor som söker hjälp för besvären till följd av övergreppen, ska inte hjälpen de erbjuds inte heller bero på var i EU de bor. 

För oss gröna är det en självklarhet att alla typer av strukturellt könsrelaterat våld alltid motarbetas med alla medel och med all kraft - även på europeisk nivå. Kvinnlig könsstympning är inte något annat än ett uttryck för ojämlikhet och patriarkalt förtryck, i traditionens, kulturens och religionens namn.  

EU:s medlemsländer har antagit Istanbulkonventionen, det första juridiskt bindande avtalet som adresserar könsrelaterat våld. I konventionen framgår med all önskvärd tydlighet att alla typer av kvinnlig könsstympning ska kriminaliseras. Ett allvarligt problem är att flera av EU:s medlemsländer fortfarande inte ratificerat avtalet - gjort det till bindande lagstiftning - trots påtryckningar från både kommissionen och parlamentet. Det är på tiden att EU-kommissionen vågar vara tydliga, ser till att konventionen implementeras i varje lands lagstiftning och att de krav som ställs i avtalet efterlevs.

Under året ska Helena Dalli, kommissionär med ansvar för jämställdhetsfrågor, ta fram en ny jämställdhetsstrategi för EU. Vi gröna har redan haft flera möten med henne och jag har i min roll som de grönas gruppledare i jämställdhetsfrågor, ställt tydliga krav på att en integrerad helhetsstrategi mot våld mot kvinnor måste omfatta arbetet mot kvinnlig könsstympning. För att EU ska kunna ställa krav på medlemsländer behövs en långsiktig strategi för hur man bevakar och följer upp ett sådant arbete. När en sådan uppföljningsmekanism är på plats kommer det vara möjligt att utöva påtryckningar på de länder som kränker de mänskliga rättigheterna, och ser mellan fingrarna på det grova övergrepp som kvinnlig könsstympning är. 

Idag ska vi EU-parlamentariker rösta och med det visa vad vi vill. Ska EU ta ett samlat krafttag mot alla typer av könsrelaterat våld, där kvinnlig könsstympning ingår eller ska vi låta övergreppen fortsätta? Kvinnlig könsstympning är ett brott mot mänskliga rättigheter och bör därför kriminaliseras i EU:s medlemsländer.

Jag och mina gröna kollegor röstar för den resolution som uppmanar kommissionen att i den kommande jämställdhetsstrategin ta krafttag mot kvinnlig könsstympning och säkerställa tillgång till vård för de drabbade. För oss miljöpartister är kvinnors rätt till beslut om sin egna kropp och sexualitet, inte något som går att kompromissa bort. Vi sätter individens rättigheter och frihet från förtryck främst - kultur, religion och tradition ska aldrig få legitimera våld och förtryck av flickor och kvinnor. 

Jag hoppas att mina konservativa kollegor i Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna gör samma avvägning vid dagens omröstning och stödjer en kriminalisering av kvinnlig könsstympning i alla EU:s medlemsländer.

00:00 / 00:00