Debatt. .

2015-07-06 06:00
Annika Jacobson, chef för Greenpeace i Sverige.
Annika Jacobson, chef för Greenpeace i Sverige.

En stängning av Vattenfalls kolkraft påverkar visst utsläppen

Magnus Nilssons argumentation om att en stängning av Vattenfalls kolkraftverk inte skulle påverka de europeiska utsläppen stämmer inte. I resonemanget bortser han bland annat från att handelssystemet med utsläppsrätter – som det är utformat idag – inte fungerar, skriver Annika Jacobson, chef för Greenpeace i Sverige.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Miljökonsulten Magnus Nilsson skriver i ett debattinlägg i Dagens ETC den 1 juli att en stängning av Vattenfalls kolkraftverk i Tyskland inte skulle påverka de europeiska utsläppen det minsta. Skälet som anges är att utsläppen bestäms av taket i EU:s handelssystem (ETS) och att minskade utsläpp i Tyskland bara skulle leda till ökade utsläpp någon annanstans i unionen, exempelvis i Spanien.

Något ironiskt kommer Nilssons inlägg dagens innan den tyska regeringen presenterar ett lagförslag som syftar till att minska utsläppen från just kolkraftverk. Det argument som Nilsson för fram är exakt samma som användes av energibolagen mot det nya lagförslaget.  

Men argumentationen håller inte, vilket har påpekats av både den tyska regeringen och av organisationen Sandbag, en av de främsta experterna på ETS.

För det första finns en direkt effektivitetsvinst i att stänga ner kolkraftverk eftersom de släpper ut betydligt mer koldioxid per producerad kWh än andra fossila kraftverk. Att producera samma mängd energi med gas eller olja ger betydligt mindre utsläpp. Därmed kan utsläppsutrymmet inom ETS användas mer effektivt och Europa släpper ut mindre klimatgaser för att producera el.

Men en mer grundläggande svaghet i resonemanget är att handelssystemet inte fungerar, vilket Nilsson verkar bortse ifrån. Det kan jämföras med de finanspolitiska krav inom EU som skulle förhindra ekonomisk kollaps i medlemsländerna. Som vi alla vet fungerade det inte i verkligheten.

På grund av brister i systemets utformning finns nu ett stort överskott av oanvända utsläppsrätter som vem som helst kan köpa. Priset för sådana utsläppsrätter är så lågt att det inte avskräcker något företag från att släppa ut så mycket de vill. Till år 2020 kommer det antagligen att finnas ett överskott på över fyra miljarder ton koldioxid. Om ett kraftverk i Spanien vill öka sina utsläpp kan de köpa fler utsläppsrätter på marknaden, oavsett om Vattenfall har stängt sina kolkraftverk eller inte. 

Dessutom skulle en del av de utsläppsrätter som frigörs om Vattenfall avvecklar sina kolkraftverk kunna sugas upp av stabilitetsreserven. Det dämpar den prissänkande effekt som skulle kunna uppstå. 

På längre sikt kan vi alla hoppas att ETS fungerar bättre, att taket sänks till en sådan nivå som vetenskapen kräver och att överskottet av utsläppsrätter minskar. EU har flera förslag på hur systemet ska ändras och förbättras. I den processen är det fullt rimligt att Tyskland och Sverige kräver – och får igenom – en sänkning av taket som motsvarar de 1,2 miljarder ton i minskade utsläpp av koldioxid som en avveckling av Vattenfalls kolkraftverk medför. Även Nilsson verkar se den poängen eftersom han nämner den lite i förbigående.

Det är viktigt att få ordning på ETS, men inget tyder på att det kommer att ske under det närmaste decenniet. Inom överskådlig framtid behöver systemet kompletteras med åtgärder som leder till minskade utsläpp i verkligheten. Det viktigaste vi kan göra då är att se till att kolkraftverk stängs och lämna kolet i marken.

Annika Jacobson 
Chef för Greenpeace i Sverige