Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: En bra skolstart för alla

Kunskapen om funktionsnedsättningar i skolan måste ökas, menar debattörerna.
Kunskapen om funktionsnedsättningar i skolan måste ökas, menar debattörerna. Bild: Bild: Janerik Henriksson/TT

Dagens ETC.

Just nu står vi inför skolstart då många barn och unga ska börja i skolan igen. Det har varit sommarlov och barnen kanske inte alls har längtat till skolan men det känns ändå kul att gå tillbaka och träffa kompisar.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Samtidigt fasar andra barn och unga och deras familjer inför skolstarten. Vi tänker särskilt bland annat på barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som kanske går till skolan med känslor av vånda och misslyckanden.

Barn med autism upplever sin omgivning på ett annat sätt än andra barn och uttrycker sig och beter sig ofta på ett sätt som andra kan uppleva som annorlunda.

Det här är funktionsnedsättningar som dessa barn har rätt att få hjälp med i skolan, för att klara av att vara i skolan och kunna lära sig och utvecklas utifrån sina förutsättningar.

Tyvärr får dock inte alla barn den hjälp de behöver vilket ger mycket negativa konsekvenser både för barnet själv, för familjerna och även för omgivningen i skolan.

Vi vill lyfta en aspekt som är viktig för många av dessa barn och deras familjer, nämligen bemötande och förståelse.

Något som vi märker när vi följer diskussioner om barn i behov av stöd, är att väldigt många vuxna kring barnen, och faktiskt barnen själva, känner en stor maktlöshet och oro inför skolan. Många föräldrar önskar att skolan skulle lyssna mer på de behov som deras barn med funktionsnedsättningar har.

Många föräldrar får kämpa med näbbar och klor för att deras barn ska få rätt till en fungerande skolgång med rätt stöd och hjälp.

Barn och unga med autism kan ha svårt med stora klasser, med bullriga miljöer, med otydlighet och avsaknad av strukturer.

Det som är bra för barn med autism är ofta också väldigt bra för alla barn, till exempel: mindre klasser, lugna miljöer, tydliga scheman, egen sittplats i klassrummet, förutsägbarhet och rutiner.

Vissa saker kostar pengar att genomföra medan andra är enkla och handlar om hur vi tänker om allas lika rättigheter till en bra skolgång.

Att göra ett tydligt schema kostar inte mer pengar, inte heller att alla har en egen plats (som inte byts hela tiden) eller att skapa lugn och ro samt att tillåta hörselkåpor, kepsar och luvor.

Små hjälpmedel så som keps kan göra stor skillnad i vardagen för den som är känslig för intryck som ljud och ljus. När vi sätter regler i skolan behöver vi göra det utifrån att alla ska kunna följa dem, inte bara några.

Vi tror att mer insatser behövs i samhället för att underlätta för den som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Vi föreslår:

• Att alla inblandade i skolan, från politiker, förvaltning, rektorer, lärare, pedagoger och övrig personal får utbildning om olika funktionsnedsättningar och hur barn och unga med dessa kan få rätt stöd och hjälp i skolan.

• Att vi nu på en gång gör alla de insatser som inte kostar något för att alla ska ha en chans att få gå till skolan, må bra och få lyckas med sin skolgång.

• Att alla kommunpolitiker tar sitt ansvar för att avsätta pengar för att alla barn ska kunna gå till skolan och kunna utvecklas där.

Alla har rätt att gå till skolan och känna sig trygga, få möjlighet att lära sig och känna sig stolta över sina framsteg. Insatser för lika rättigheter behövs nu, inte sen, inte av någon annan utan nu, av oss alla.

00:00 / 00:00