Debatt: Efter krisen krävs en kraftsamling för vår demokrati

Den demokratiska utvecklingen har på många håll i världen börjat gå bakåt. Förra året var det första på 20 år som fler än hälften av världens länder kunde betraktas som icke-demokratier. Människor hotas till tystnad, media och enskilda journalister attackeras, och falsk eller förvrängd information sprids som sanningar. Vi har också under coronapandemin sett oroande tendenser på hur ledare runt om i världen använt covid-19 som skäl för att ytterligare begränsa demokratiska fri- och rättigheter för sina medborgare. Det har handlat om allt från stärkt övervakning till förbud av regimkritiska budskap.

Idag tvivlar var tredje person i Sverige på sin egen förmåga att delta i en grupp eller förening som sysslar med politiska frågor. Var fjärde person har aldrig försökt påverka i en samhällsfråga. Det finns ett utanförskap i demokratin som jag som demokratiminister ser allvarligt på. Att tvivla på om man kan eller ens får göra sin röst hörd ska inte behöva vara ett hinder i Sverige idag.

Inför demokratins 100-årsjubileum har regeringen därför planerat en kraftsamling för demokratin. I senaste budgetpropositionen avsattes 25 miljoner kronor om året för 2020 och 2021 för detta och sedan dess har vi fattat en samling beslut som ska stärka demokratin idag och skydda den imorgon.

Vi har gett flera myndighetsuppdrag om att genomföra olika insatser i år och nästa år för att stärka demokratin. Bland annat ska Brottsoffermyndigheten stärka arbetet mot hot och hat, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) ska ge kommuner stöd i att arbeta med ungas deltagande lokalt och Kriminalvården ska genomföra utbildningsinsatser om demokrati riktade mot unga interner. Forum för levande historia har fått i uppdrag att ta fram material riktat till skolelever, för att uppmärksamma 100-årsjubileet och utifrån historien visa på konsekvenserna av ett icke-demokratiskt styrelseskick. Sammanlagt tolv myndigheter har fått olika uppdrag av regeringen inom ramen för den nationella kraftsamlingen Demokrati 100 år.

Regeringen har också beslutat om ett särskilt stöd till civilsamhället. MUCF får i uppdrag att fördela bidrag till föreningar och organisationer för aktiviteter som ökar kunskapen om demokratin och som stärker individers förutsättningar att delta i demokratiska processer. Riksidrottsförbundet och Folkbildningsrådet har också fått medel för att stärka demokratin genom sina verksamheter. Idrotten är en viktig arena för att ge barn demokratiska verktyg och är ofta ett första möte med föreningsdemokratin. Folkbildningen har i sin tur en nyckelroll i att främja det demokratiska samtalet och demokratins motståndskraft.

Regeringen har också slutit en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner om att tillsammans verka för en uthållig demokrati med stärkta förutsättningar för människor att vara delaktiga. En stor del av demokratin utspelar sig på den kommunala och regionala nivån, här fattas många av de beslut som ligger nära människors vardag.

I slutet av 1900-talet gick utvecklingen framåt, allt fler länder blev demokratiska och det var lätt att tro att utvecklingen skulle fortsätta så. De senaste åren ser vi tydligt hur vi aldrig kan ta de rättigheter vi har idag för givna. Som demokratiminister kommer jag ständigt kämpa för att fler röster i samhället ska få ta plats och att de barn som växer upp idag ska få med sig verktygen de behöver för att känna att de kan påverka sina liv och vardag.

Demokratins 100-årsjubileum påminner oss om de uppoffringar som många modiga människor gjorde för våra rättigheter. 100 år senare är striden för demokratin lika viktig att ta varje dag och därför räcker det inte att fira. Vi måste lova varandra att demokratin ska stå ännu starkare på sin 200-årsdag.