Debatt: Det måste bli ännu mer vegankrubb

Klimatkrisen och covid-19 genererar oro och ångest hos många unga. Nu när höstterminen kör igång är det läge för skolorna att istället skapa framtidshopp. Hur då? Jo, genom att göra hållbar och nyttig växtbaserad mat till standard.

Varje vardag serveras 1,3 miljoner måltider i svenska skolor, och 750 000 stycken i förskolan, enligt Livsmedelsverket. Vad som serveras där har alltså en enormt stor betydelse för klimatet. Fast ännu lyser vegonorm med sin frånvaro i de flesta skolmatsalar. Det är tragiskt.

”Våra kejsare är nakna, varenda en”, sa Greta Thunberg i ”Sommar i P1”. Hon har rätt. Klimatkrisen är vår tids stora ödesfråga men våra makthavare vägrar att lyssna på vetenskapen och agera resolut. Det är 40 gånger bättre för klimatet att äta bönor än nötkött, enligt Sveriges lantbruksuniversitet.

”Om alla människor blev vegetarianer eller veganer skulle risken för pandemier vara oändligt mycket mindre”, säger Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar till tidskriften Anlib. Nya virus sprids nämligen till människan från vilda djur via lantbruksdjuren. Och antibiotikaresistenta bakterier skapas av djurindustrins enormt stora användning av antibiotika.

Konsumtion av animalier orsakar mycket stora förluster av biologisk mångfald och göder den snabba massutrotningen av vilda livsformer globalt. Den kräver nämligen kolossalt stora ytor för foderodling och betesmarker, vilket tränger undan de vilda djuren från deras naturliga livsmiljöer, exempelvis när regnskog skövlas. Rapporten ”The biomass bistribution on earth” visar att människan och våra boskapsdjur idag står för 96 procent av däggdjurens biomassa. De vilda däggdjuren utgör bara fyra procent.

Ätandet av djurprodukter står för enormt stora växthusgasutsläpp, enligt FN:s klimatpanel IPCC:s rapport ”Climate change and land”. Den är sammanställd av 170 forskare från 52 länder. De tre viktigaste politiska rekommendationerna i rapporten är:

1.    Att minska antalet kor, så vi kan ha mer skog som tar upp koldioxid.

2.    Att öka konsumtionen av växtbaserad mat.

3.    Att göra det lönsamt för lantbruket att ställa om från att vara en del av problemet, till att bli en del av lösningen – med hållbar vegetabilieproduktion och kolbindning.

Här har skolorna ett stort ansvar att hjälpa till. Kött och andra animalier utgör en stor del av kommunernas matkostnader. Baljväxter som linser, ärtor och bönor är betydligt billigare proteinkällor än kött. Växtbaserad skolmat frigör därför mycket pengar till bättre råvaror och vidareutbildning för måltidspersonal – med godare, hälsosammare och klimatsmartare mat som följd. Dessutom minskar behovet av specialmat. Särskilt om också allergener utesluts eller serveras separat.

Från och med höstterminens start i Nyköping erbjuder kommunala förskolor och skolor vegankost till alla som vill ha det. Det borde vara en självklarhet. Ett föredöme är Hagaskolan i Solna i Stockholm, som serverar helt växtbaserade luncher, och en buffé med dagens smårätter. Miljövänlig och näringsrik mat som ger eleverna stor valfrihet.

Nu är stunden inne för skolorna att satsa på klimatsmart skolmat. Kött, ägg och mjölk måste ersättas av växtbaserade alternativ. Som inte orsakar pandemier.