Debatt. .

2017-12-28 04:00
”Att höja lägsta åldern för pensionsuttag ställer höga krav på förbättrad arbetsmiljö.” skriver dagens debattör Miriam Limås-Kollberg. På bilden socialminister Annika Strandhäll (S) och finansmarknadsminister Per Bolund (MP). Bild: Claudio Bresciani/TT
”Att höja lägsta åldern för pensionsuttag ställer höga krav på förbättrad arbetsmiljö.” skriver dagens debattör Miriam Limås-Kollberg. På bilden socialminister Annika Strandhäll (S) och finansmarknadsminister Per Bolund (MP).

Det krävs mer för jämställda pensioner

”Över hälften av de kvinnor som i dag går i pension blir fattigpensionärer, en stor skam för ett av världens mest jämställda länder.”

Nu har pensionsgruppens nya överenskommelse presenterats, ett förslag som lämnar mycket att önska för nuvarande pensionssystems största förlorare: de kvinnliga fattigpensionärerna. Över hälften av de kvinnor som i dag går i pension blir fattigpensionärer, en stor skam för ett av världens mest jämställda länder.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Pensionsgruppen har meddelat att pensionsåldern ska höjas från 61 år till 64 år, och att LAS-åldern höjs till 69 år. Självklart ska den som vill och kan ha rätt att arbeta längre. Vi lever längre och den höjda LAS-åldern är viktig för att motverka diskrimineringen av årsrika på arbetsmarknaden.

Men att höja åldern för lägsta ålder för pensionsuttag ställer höga krav på förbättrad arbetsmiljö. Inte minst inom de kvinnodominerade välfärdsyrkena. Annars riskerar den höjda pensionsåldern att slå hårdare mot kvinnor än mot män.

Svenska kvinnor är sjukskrivna betydligt mer än männen. Detta är dels en följd av ett ojämställt ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet, och dels ett resultat av en ojämställd arbetsmiljö.

Kvinnor har sämre arbetsmiljö än män, det är slutsatsen som dras i Arbetsmiljöverkets rapport om kvinnors arbetsmiljö som presenterades tidigare i år.

I kvinnodominerade arbeten är förutsättningarna sämre, riskerna för ohälsa större och sannolikheten högre att arbetstagare slutar till följd av ohälsa eller missnöje.

Rapporten visar att när kvinnor och män har samma arbetsuppgifter drabbas de av samma besvär, det handlar alltså om strukturella skillnader. Skillnader i kvinnors och mäns arbetsmiljö handlar om skillnader i resurser och olika förutsättningar beroende på om du arbetar i en kvinnodominerad eller mansdominerad yrkesgrupp.

Exempelvis är antalet medarbetare per chef inom hemtjänsten många gånger högre än inom mansdominerade yrkesgrupper. Vi har helt enkelt olika förutsättningar att orka med, beroende på om vi arbetar i en kvinnodominerad, eller mansdominerad sektor.

Vi välkomnar förslagen om att grundskyddet (garantipensionen, bostadstillägget och äldreförsörjningsstödet) ska höjas. Men det krävs mer för jämställda pensioner. Hur ska de som inte ens orkar arbeta fulltid i dag, orka arbeta fram till 64?

De ojämställda pensionerna är ett kvitto på ett ojämställt arbetsliv. Att förlänga det ojämställda arbetslivet, utan att förbättra förutsättningarna för dem som har det sämst, leder inte till jämställda pensioner.

Snarare tvärt om. I stället krävs förbättrad arbetsmiljö inom kvinnodominerade yrken: mer resurser, mer personal, högre löner och bättre villkor, samt åtgärder för ett jämställt arbetsliv i stort: individualiserad föräldraförsäkring, jämställda löner och fler åtgärder för att motverka de strukturella löneskillnaderna.

Miriam Limås-Kollberg 
Sakkunnig pressekreterare, Fredrika Bremer Förbundet