Debatt: Den psykiatriska vården för unga måste förbättras

Våren har inte varit enkel för gymnasiestuderande. Elever har behövt arbeta i hemmiljö istället för i skolbänken, något som låter som ett smidigt skifte. Det många glömmer bort är att alla elever har olika förutsättningar för studier i hemmiljön. Vissa unga har en otrygg hemmiljö, andra har svårt att få studiero hemma eller så kanske man egentligen behöver extra stöd i skolan. Att det varit såhär under våren har satt spår hos många unga. Erfarenhet från bland annat svininfluensan visar att personer som redan brottas med psykisk ohälsa faktiskt mår ännu sämre under krisdrabbade tider, då det är mycket som inträffar som man själv som individ inte kan kontrollera. Vi måste ta detta på stort allvar. Unga mår redan väldigt dåligt, och att det finns en rad faktorer som kan spä på den psykiska ohälsan hos unga är en varningssignal vi måste lyssna på.

Med denna bakgrund kräver Moderat skolungdom att den psykiatriska vården prioriteras. Vi vet att under det senaste årtiondet har antalet unga som lider av psykisk ohälsa ökat lavinartat och detsamma gäller köerna till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och en pandemi gör som vi vet inte saken bättre. Vi föreslår därför tre konkreta åtgärder:

1. Korta vårdköerna. Att köerna till BUP är så långa som de är idag är oacceptabelt. Här behövs särskilda kömiljoner som är öronmärkta för detta ändamål. Att må dåligt är ofta något som människor håller för sig själva under en längre tid. När man väl tagit steget till att faktiskt söka hjälp så ska man kunna få det snabbt. För de barn- och unga som mår så pass dåligt att de inte kan gå i skolan ordentligt kan det gå så långt att vissa behöver gå om ett helt läsår, och med distansskola i bagaget blir risken för det ännu större.

2. Förbättra tillgången till skolsköterska och skolkurator. Enligt Skollagen ska det finnas en skolsköterska och skolkurator tillgänglig på alla skolor, men lagen reglerar inte i vilken utsträckning. Det här vill vi ändra på och utöka tillgången – det ska inte vara svårt att be om hjälp om man lider av ångest och depression. Det ska också gå att be om hjälp digitalt så att man inte blir isolerad med sin psykiska ohälsa i pandemin.

3. Ansvaret för vården i skolan bör ligga på regionen. Idag är tillgången till elevhälsa väldigt låg på många skolor, något som kan förklaras med att ansvaret ligger på själva skolan och inte på regionen. Risken finns då att skolor som redan har en pressad budget i många fall tvingas dra ned på tillgången på skolsköterskor, kuratorer, skolläkare och psykologer. För att förbättra vårdkedjan bör ansvaret för elevhälsan ligga på regionerna och inte på skolväsendet. Skolans huvuduppdrag och fokus ska alltid vara utbildning, medan man i regionerna har kompetens inom hälso- och sjukvård.

Coronapandemins effekter så som psykisk ohälsa måste tas på största möjliga allvar. Det får inte vara så att unga faller mellan stolarna och riskerar ett liv med depression på grund av pandemin. Med rätt verktyg och med rätt satsningar kan vi vända utvecklingen.