Debatt: Demokratisk fostran står tillbaka för kunskapskrav

 Vi insåg att det demokratiska systemet och medborgarnas förmåga och vilja att delta i samhälleliga beslutsprocesser måste utvecklas. Att skolan därvidlag ansågs ha en viktig roll att spela medförde en utökad målsättning för skolan.

Liberalerna och arbetarrörelsen kämpade under lång tid gemensamt mot de konservativa krafterna för slopande av det så kallade parallellskolesystemet där läroverket var till för de besuttnas och folkskolan för arbetarnas och böndernas barn. Grundskolan infördes i och med Läroplan för grundskolan 1962. Att låta barn från alla samhällsklasser träffas och gå i samma skola med gemensamma mål var ett stort steg för ökad demokrati.

Skolan har sedan dess haft två huvudmålsättningar: kunskapsmål och demokratimål.Vilka kunskaper eleverna ska erövra under sin skoltid beskrivs tydligt i kursplaner och betygskriterier och handlar i första hand om mätbara ämneskunskaper. Den tid som ska användas till respektive ämne bestäms av timplanerna och kunskapsnivån bestäms utifrån betygskriterier.

För skolans demokratifostran finns inga kursplaner, timplaner, konkreta mål eller kriterier för bedömning. Elevernas demokratiska färdigheter förväntas uppenbarligen uppnås utan någon som helst systematisk och strukturerad pedagogisk aktivitet. Kunskapsmålen har sedan 90-talet prioriterats starkt av politiken på demokratimålens bekostnad. En del politiker kallar den demokratifostrande delen, som alltså utgör den ena av läroplanernas två huvudmålsättningar, föraktfullt för ”flum” eller ”annat”.

I en skola med demokratisk fostran som övergripande mål bör attityder, handlingar och andra uttryck som strider mot samhällets värderingar – mänskliga rättigheter, jämlikhet, solidaritet, människans okränkbarhet och frihet med mera – ständigt uppmärksammas och bearbetas.

I den dagliga skolsamvaron förekommer ofta sådana uttryck. Även ämnesstoffet bör betraktas utifrån ett samhällsperspektiv. Konsekvenserna av naturvetenskapliga rön och deras tekniska tillämpningar bör undersökas
och granskas, liksom politiska beslut. Hur påverkas vår miljö, sociala och ekonomiska förhållanden?

Skolans möjligheter att nå sina värdebaserade mål begränsas av hur det samhälle som skolan verkar i ser ut. Skolan kan inte göra om samhället, däremot kan den förbereda eleverna för ett jämlikt och solidariskt samhälle om det finns ett sådant utanför skolan.

Det är dags för våra politiker att se till att vårt samhälle åter förändras i den riktningen. Lärarnas arbete har, genom politikens fokusering på kunskapsmålen, kommit att domineras av att “distribuera” läromedel, tester och prov, tilldela eleverna arbetsuppgifter, rätta och kontrollera dessa arbeten samt att dokumentera för att möjliggöra extern kontroll och bedömning.

Detta ger mindre utrymme för lärarna att ägna sig åt elevernas demokratiska fostran och sociala och personliga utveckling. Icke-kognitiva förmågor, som handlar om individers attityder, beteenden och socioemotionella sidor, kan då inte heller tränas på ett systematiskt och pedagogiskt sätt. Forskningen har visat att de icke-kognitiva färdigheterna har en positiv inverkan också på de kognitiva förmågorna på både kort och lång sikt.

Det är i dessa processer som demokratisk fostran sker och kunskaper, färdigheter och kreativ förmåga växer – ja, hela människan växer – bildar sig. Processerna är situationsberoende och därför unika och det är i dessa processer lärarprofessionen framträder och det är bara här kvaliteten i undervisningen kan bedömas.

Väljarna anser att skolan är en av de viktigaste valfrågorna. Det är säkert många med mig som undrar hur du (skolpolitiker) och ditt parti vill beskriva er skolpolitik utifrån skolans demokratimål. Du har väl inte kunnat undgå att demokrati är under attack på många håll i världen?