Debatt: Därför röstar V nej till Ceta

I vår kommer riksdagen att rösta om ett nytt handelsavtal mellan EU och Kanada, Ceta. Sverige är ett litet exportberoende land. Vår handel med omvärlden är avgörande för vårt välstånd och vår utveckling.

Vänsterpartiet har genom åren aktivt stött att Sverige avvecklat tullar, kvoter och andra handelshinder. Vi vill ha en rättvis handelspolitik som sätter människor, djur och miljö främst och som fokuserar på ökade samhällsvinster – inte bara på vinster för storföretag.

Anhängarna till Ceta har höga förväntningar på avtalet. Samtidigt finns många frågetecken och kritiken är omfattande. Det mest uppseendeväckande är att avtalet ger investerare möjlighet att stämma länder, om lagstiftning och regleringar skulle kunna påverka investeringarna negativt. I klartext ska företag kunna kräva kompensation av länder för utebliven förväntad vinst.

För Sveriges del kan det till exempel handla om att vår rätt att självständigt besluta om viktiga klimatåtgärder, om vår gruvindustri och om privatiseringar och utförsäljningar sätts på spel.

Ceta skulle till exempel ge kanadensiska gruvföretag möjlighet att stämma Sverige på grund av miljörestriktioner, ursprungsbefolkningens rättigheter eller kommunala hänsyn. Exempel från andra länder med liknande handelsavtal visar dessutom att länder själva tycks anpassa sin lagstiftning för att slippa bli stämda.

Många av kritikerna till Ceta är fackliga organisationer runt om i Europa. Här hemma har Kommunal uttryckt oro, inte minst för att avtalet saknar garantier för fackliga rättigheter och offentlig välfärd. Utan fungerande sanktioner blir löften om att arbetsrätt och fackliga rättigheter inte ska påverkas negativt inte mycket värda.

Risken är snarare att företag tar tillfället i akt och använder social dumpning som en strategi för att öka vinsterna. Att en socialdemokratiskt ledd regeringen så okritiskt säger ja till ett avtal som riskerar att slå hårt mot arbetstagares rättigheter är anmärkningsvärt.

Med sitt ensidiga handels- och konkurrensperspektiv riskerar Ceta dessutom att bli en stor bromskloss för miljö- och klimatarbete. Det finns flera exempel på när storföretag använt sig av liknande avtal för att stämma länder för deras miljöpolitik.

I november 2015 beslutade Obamaadministrationen i USA att stoppa en kanadensisk oljeledning genom USA eftersom det skulle leda till ökade utsläpp av växthusgaser.

Företaget TransCanada svarade med att stämma Obamaadministrationen på miljardbelopp. Även djurskyddsorganisationer har uttryckt oro för de stora skillnader som finns vad gäller synen på djurhållning och antibiotikaanvändning.

De olika förutsättningarna riskerar att snedvrida konkurrensen och påverka svenska bönder negativt. Länder med bra djurskydd och starka regelverk mot till exempel hormonbehandlat kött skulle kunna pressas till att ställa om till en mer liberal lagstiftning.

Internationell handel är helt nödvändig och kan påverka svensk ekonomi positivt. Men det får inte ske på bekostnad av sociala rättigheter eller möjligheterna att stoppa klimatförändringarna.

Det är helt orimligt att politiska beslut som påverkar vår ekonomi och välfärd avhandlas i hemlighet och därefter inte kan påverkas. Företag ska aldrig ställas över staters demokrati. Vi vill se en handelspolitik för alla, inte bara för storföretag. Därför kommer vi som enda parti i riksdagen att rösta nej till Ceta.