Lobbyism
Debatt: Sverige behöver ett bättre lobbyregister

Max Andersson är chefredaktör för granskningsinstitutet Klägget.
Bild: Martin FahlanderDagens ETC
Idag ska Insynsutredningen lägga fram ett förslag om lobbyregister. Det är ett stort steg framåt, men förslaget är alldeles för urvattnat. Sverige behöver ett riktigt lobbyregister, skriver Max Andersson, chefredaktör på granskningsinstitutet Klägget.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.
Enligt media föreslår utredningen att Sverige ska göra som normala demokratiska länder som Tyskland, Frankrike, Kanada och Finland och införa ett lobbyregister.
Ett lobbyregister stärker demokratin genom att medborgarna får veta vilka intressen som försöker påverka besluten. Det är viktigt. Lobbybranschen har tusentals anställda, och de flesta arbetar med att påverka politiken till förmån för storföretag.
Det är bara Moderaterna och Kristdemokraterna som sätter sig på tvären och reserverar sig mot lobbyregister. Moderaterna har en osunt nära relation med lobbybranschen. Det är knappast förvånande att de vill att företag ska få betala för att påverka politiken i hemlighet.
Men det är beklagligt att Kristdemokraterna är emot att folket får insyn. Ebba Busch kanske inte att väljarna får veta hur nära band har till den kärnkraftsbransch hon vill subventionera med hundratals miljarder?
Lobbying innebär att rika särintressen betalar för att påverka politiken. När besluten går på tvärs med folkviljan undergräver det förtroendet för demokratin. Vinsterna i välfärden är ett tydligt exempel på hur lobbyism blockerat reformer som många människor vill se.
Det är bra att utredningen föreslår ett lobbyregister, men utifrån vad som redan framkommit är förslaget bedrövligt urvattnat.
Vi ser tre stora brister.
• Till att börja med kommer inte varje lobbymöte redovisas för sig som sker i EU:s lobbyregister. Därigenom döljer man skillnaden mellan enstaka lobbymöten och intensiva samarbeten med återkommande möten varje månad.
• Den andra stora bristen är att lobbyregistret bara omfattar frågor "under beredning". Det innebär att en stor del av lobbandet flyger under radarn. Om ett företag skriver riksdagsmotioner åt ledamöter så borde det registreras, alldeles oavsett om frågan är under beredning på regeringskansliet. Om en stor batteritillverkare försöker få regeringen att utreda om bolaget ska få miljarder i subventioner så är frågan inte heller “under beredning”. Och om ett annat företag lobbar för att bevara existerande missförhållanden – till exempel inom vinstdrivande vård – så borde det också offentliggöras.
• Den tredje stora bristen med utredningens förslag är att lobbyingen bara ska redovisas några få gånger per år. Det innebär att media inte kan följa det löpande. Om kemijättarna sätter in en lobbyoffensiv för giftiga kemikalier bör allmänheten få reda på det medan frågan fortfarande går att påverka.
Utredningens förslag lämnar mycket att önska. Men även ett svagt lobbyregister vore ett stort framsteg. Jag minns när EU:s lobbyregister var ett skämt som folk skrattade åt. Men i takt med att fler och fler skandaler avslöjats har reglerna skärpts rejält.
Politiskt inflytande ska inte kunna köpas för pengar.
Granskningsinstitutet Klägget granskar lobbyismen och fortsätter trycka på för att Sverige ska få ett riktigt lobbyregister – men det kan ta ett tag.
Ett lobbyregister jämnar ut spelplanen mellan de som har mycket pengar och de som har bra argument. Politiskt inflytande ska inte kunna köpas för pengar.
Om Moderaterna och KD framhärdar i att försvara den hemliga lobbyismen finns en god chans att det blir en valfråga. Efter valet hoppas jag att riksdagen beslutar om ett betydligt bättre förslag än det här.
Ämnen i artikeln
Kommentarer
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler. Läs reglerna innan du deltar i diskussionen. Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.