Debatt. .

2020-12-28 13:00
Bild: Emil Langvad/TT
Puffetikett
Dagens ETC

Därför borde Fi ställa om till ett klimatinitiativ – och öppna sina listor

Klimatkrisen är den största frågan. Då måste vi våga utmana de traditionella formerna för politisk påverkan, skriver Gudrun Schyman – som föreslår att hennes parti Feministiskt initiativ ska gå till valet 2022 som ett klimatinitiativ och öppna upp sina listor.

Är det kanske dags att starta Klimatpartiet? frågade Johan Ehrenberg i en ledare. Bakgrunden var den parlamentariska handfallenhet vi ser inför det faktum att vi lever i en global klimatkris. Läget är akut. Enligt FN har vi nu bara nio år på oss att halvera utsläppen globalt. Och de rika länderna måste gå före och göra mycket mer, mycket snabbare. Tiden är alltså knapp. Det betyder att vi snabbt behöver få fram en modig omställningspolitik. Den saknas idag bland de partier som sitter i riksdagen. De partier som eventuellt har politiken lämnar den åt sidan med hänvisning till det politiska läget. Det parlamentariska maktspelet står i vägen för nödvändig förändring, samtidigt som gapet mellan parlamenten och civilsamhällets politiska rörelser ökar dramatiskt.

Ledarartikeln fick svar från Partiet Vändpunkt (18/12). Svaret var att de redan startat ett nytt klimatparti där alla är välkomna. Och så skulle nog flera partier kunna svara: Vi har redan den politiken, dessutom den bästa politiken! Så kan också Feministiskt initiativ svara. Vi/Fi har den bästa och mest långtgående klimatpolitiken. Vi har en ekonomisk politik som sätter planetens gränser före ekonomiska resultat, som är tillväxtkritisk och icke-exploaterande, som utgår från en feministisk ekonomisk analys som vänder på begreppen närande och tärande och synliggör det obetalda arbetet, som styr bort från ett kapitalistisk system som bygger på vinstnytta och konkurrens och styr över till samhällsnytta och samverkan, där demokratins idéer blir vägledande. Den verkar för att avkolonialisera handelspolitiken för global rättvisa och för att minska militarismens inflytande över ekonomi. Slutligen så problematiserar den lönarbetet som grund för trygghet och livets mening.

Alltså – jag tycker att Fi har en utmärkt politik och säkert är Vändpunkts politik också bra i många stycken.

Men det räcker inte!

Tar vi klimatkrisen på allvar måste vi våga inse att det nu handlar om en överordnad existentiell fråga, som under kommande decennier måste vara helt styrande för all politik. Vad gör vi då? Vilket initiativ är nödvändigt nu?

Jag tror att vi måste utnyttja demokratins möjligheter mycket bättre. Vi måste våga utmana de traditionella formerna för politisk påverkan, minska klyftan mellan det parlamentariska och det utomparlamentariska och ge mer politiskt inflytande till den breda rörelse som ser att det är nödvändigt att nu prioritera klimatpolitiken.

Det finns alltså motioner till Fi:s kongress som handlar om just detta. Förslaget är att Fi, istället för att gå till val på ”vanligt” sätt, ska ställa upp i valet under beteckningen ”Klimatinitiativet” och att vi öppnar våra listor för engagerade och kunniga personer från civilsamhällets olika sektorer, med erfarenheter från arbete med klimatkrisens alla konsekvenser. Inte ”representanter” för organisationer utan personer med kunskaper och engagemang, som vill ägna den kommande mandatperioden åt parlamentariskt arbete för att skydda våra livsviktiga skogar, som vill kämpa för globala havsavtal, som vill arbeta för en matomställning där ingen ny jordbruksmark tas i bruk eftersom marken behövs för att säkra kolsänkor, vattendrag, våtmarker, med mera, allt för att garantera fortsatt biologisk mångfald, personer som vill arbeta för en övergång från fossilt bränsle till förnyelsebar energi, personer som vill pressa finanssektorn att följa Paris-avtalet, förbjuda AP-fonderna att göra fossila investeringar och tvinga den globala finanssektorn att hålla sig inom de planetära gränserna och som vill lägga fast nya principer för (ekonomisk) utveckling baserad på global jämställdhet och jämlikhet.

Personer som helt enkelt vill använda sin demokratiska rätt att vara med och påverka, också på det parlamentariska planet. Personer som kanske inte är medlemmar i Fi men som har erfarenheter/kunskaper som de har fått genom klimatpolitiskt eller annat relaterat arbete/engagemang och som de naturligtvis kan ha utfört i organiserad form (flykting-, freds-, miljörörelsen, Friday for future och så vidare). Medlemmar i Fi kan stå på listan tillsammans med icke-medlemmar. Även personer från andra partier (vi/Fi har alltid tillåtit det). Alla ska förbinda sig att arbeta utifrån en klimatpolitisk plattform som vi ska hjälpas åt att formulera (medborgardialoger) och som ska antas på en valkonferens i början av 2022.

I inledningen till Fi:s politiska handlingsprogram står det så här:

”En levande demokrati står under ständig förändring. Makten behöver alltid utmanas av människor som organiserar sig för att föra in nya kunskaper och erfarenheter för att vidga perspektiven. Feministiskt initiativ är en demokratirörelse, vuxen ur gräsrotsrörelser.”

Då, 2006, när Fi för första gången ställde upp i val, handlade det om att få upp de feministiska frågorna på den politiska dagordningen. På inget sätt är det arbetet slutfört. Men nu, inför valet 2022, måste vi se till att få upp klimatkrisen på den politiska dagordningen.

Det betyder inte att vi/Fi överger feminismen. Tvärtom betyder det att vi tar ställning i en akut situation, just utifrån den feministiska maktanalys som synliggör den patriarkala maktordningens destruktiva konsekvenser i hela det planetära systemet.

För mig handlar detta om demokrati. Vi utvecklar och vitaliserar demokratin i ett läge då det bäst behövs. Tar vi klimatkrisen på allvar måste vi våga utmana också den politiska makten. Vill vi förändring måste vi själva våga vara en del av den förändringen.

Gudrun Schyman (Fi) 
Kommunpolitiker i Simrishamn