Debatt. .

2021-02-22 03:58
Arbetslösheten har ökat under pandemin. ”Varför låter vi människor gå arbetslösa istället för att ge dem ett riktigt arbete?”, frågar debattörerna som vill se fler anställningar inom vård, skola och infrastruktur. Bild: Stina Stjernkvist/TT
Arbetslösheten har ökat under pandemin. ”Varför låter vi människor gå arbetslösa istället för att ge dem ett riktigt arbete?”, frågar debattörerna som vill se fler anställningar inom vård, skola och infrastruktur.
Puffetikett
Dagens ETC

Därför är det rätt att sätta alla i arbete

Pandemin förvärrar problemet med massarbetslöshet. 350 000 svenskar har inte jobb. Alla borde anställas av det offentliga för 20 000–25 000 kronor i månaden, skriver en grupp från Reformisterna, den socialdemokratiska föreningen som idag håller sitt årsmöte.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Arbetslöshet för med sig en mängd allvarliga konsekvenser för vårt samhälle – människor mår dåligt fysiskt och psykiskt, ojämlikheten ökar, främlingsfientliga tankar sprids, de så kallade utanförskapsområden växer och kriminalitet underlättas.

Att anställa alla arbetslösa inom offentlig verksamhet, skulle kosta marginellt mer än det offentliga nu lägger ut på försörjningsstöd, a-kassa, lönebidrag, nystartsjobb, etableringsjobb, med mera.

Varför låter vi då människor gå arbets­lösa istället för att ge dem ett riktigt arbete? Det borde vara en självklarhet i ett land som Sverige att alla medborgare och personer med uppehållstillstånd i Sverige har rätt till ett arbete vid 18 år ålder. 

Ofta framhålls att de som är arbetslösa är för outbildade och okvalificerade för att kunna anställas i vårt högteknologiska tjänstesamhälle. Till stor del är detta en myt, en mängd ”enklare” arbeten behövs.

Framför allt borde fler anställas inom vård, omsorg och skola där nedskärningarna varit stora senaste decennierna. Därigenom kan utbildad och specialiserad arbetskraft avlastas. Bostadsbyggandet måste komma igång. Här finns många uppgifter som kan göras av arbetskraft efter kortare utbildning eller praktik. 

Infrastrukturen över hela landet behöver kraftigt byggas ut – järnväg, cykelvägar, elkraftledningar, fiberkabel i glesbygden, solceller, laddstolpar för elbilar med mera. Detta skulle kräva många tusen montörer och anläggningsarbetare. Miljöförorenade områden behöver saneras, kollektivtrafiken bör utökas.

Något som saknas i dagens samhälle är träffplatser där det finns möjlighet att umgås. Allaktivitets- och kulturhus kan fylla en sådan funktion och det bör finnas i varje stadsdel, liksom ungdomsgårdar med kvalitativ verksamhet sju dagar i veckan. Stöd till idrottsföreningar och kulturskolor inte minst i utanförskapsområden bidrar till att ge barn en meningsfull fritid.

Ovanstående är exempel på områden där många arbetslösa kan anställas. Det finns säkert långt fler arbeten som inte omedelbart kräver vare sig yrkes- eller gymnasieutbildning, men som skulle bidra till att göra vårt samhälle så mycket bättre och välmående.

Givetvis skulle många av ovanstående förslag kräva kortare upplärning och utbildning, och till många av förslagen skulle krävas ledning och planering av utbildad och erfaren personal. 

Efter att Sverige har återhämtat sig efter pandemin torde det finnas cirka 350 000 arbetslösa. Vi föreslår att alla dessa anställs av det offentliga med en ingångslön på mellan 20 000-25 000 kronor i månaden. Efter borträkning av arbetsmarknadsåtgärder och bidrag till arbetslösa skulle det innebära en nettokostnad för staten om 10–20 miljarder kronor. Det är en låg kostnad för att ge arbetslösa ett värdigt liv, göra välfärden väldigt mycket bättre, bygga bort en stor del av bostadsbristen och förbättra infrastrukturen.

Ett samhälle utan arbetslöshet skulle förstärka arbetstagarnas ställning och förbättra villkoren för utnyttjad personal. Arbetsgivare som erbjuder låg lön, dålig arbetsmiljö, prekära arbetstider skulle få svårt att behålla sin personal när alla har rätt till ett arbete inom offentlig verksamhet. De arbeten som skapas är riktiga arbeten som grundar sig på de behov som finns i samhället. Det är ett steg bort från nyliberalismen.

Det är dags att inte bara prata om ”full sysselsättning”, utan att genomföra att alla ska ha rätt till ett arbete.

Reformister på Södertörn  
Åke Iggström, Sten Wiktorsson, Staffan Engblom, Margareta Enochsson, Paul Pignon, Ingrid Carlgren, Ingemar Lagerbäck, Anders Lindblom, Calle Karnerud och Nils Brandt