Debatt: Därför tar vi strid för kulturskolan

Vårt lands musikframgångar har ofta tillskrivits den kommunala kulturskolan. Men i stället för att låta fler ta del av verksamheten, har vi nu en högerkonservativ regering som låter dess grundvalar erodera. Utan betydande statsbidrag till kommuner och regioner och därtill ett halverat utvecklingsbidrag till kulturskolan finns risk för höga avgifter, längre köer och allt färre kulturskolelärare.

Vi vet sedan tidigare att ­tusentals barn och ungdomar står i kö för att delta i kultur­skolans verksamhet. Köbildningen ­grundar sig ofta i bristen på pedagoger- och musiklärare. Det saknas för närvarande exakta uppgifter om antal anställda på landets kulturskolor. Men vi vet att det är vanligt med deltidstjänster- och timanställningar samt att den fackliga anslutningsgraden är lägre än i övrigt. Ungefär en tredjedel delar sin tjänst mellan kulturskolan, grundskolan eller gymnasieskolan. Ett annat hinder är deltagaravgifterna som nästintill alla kommuner använder sig av.

Behovet av nationell samordning, eventuell lagstiftning och ­kompetensförsörjning har varit en ständigt återkommande diskussion sedan den kommunala kulturskolans tillkomst. I återkommande nationella utredningar har regering och riksdag tydliggjort att ansvaret ska åligga kommunerna och att kulturskolan inte bör ingå i den statliga intressesfären. Men i maj 2018 ändrade vi socialdemokrater på detta. Då beslutade riksdagen att staten ska bidra till en mer tillgänglig och jämlik kulturskola av hög kvalitet i såväl utbud som undervisning.

Därför införde vi ett nationellt Kulturskolecentrum men också ett utvecklingsbidrag för att ­främja den kommunala kulturskolans möjligheter att erbjuda såväl fördjupning som bredd i undervisningen. I budgetpropositionen för 2021 förstärkte vi det statliga bidraget till 200 miljoner kronor.

Den högerkonservativa regeringens budgetförslag är att nu att halvera stödet till barnens kulturskola. Detta samtidigt som man inte täcker för kommunernas ansträngda ekonomi.

Vår bedömning är att detta kan leda till höjda terminsavgift­er som främst drabbar de barn och unga som växer upp under svåra ekonomiska villkor. I värsta fall upphör barn att komma till kultur­skolans verksamhet.

För oss socialdemokrater är det självklart att ta strid för kulturskolans verksamhet och kommunernas finansiering. Båda delarna är nödvändiga för att avgifter ska kunna sänkas, kulturskolelärare ska kunna anställas och för att kunna nå de som ännu inte tagit del av kulturskolans fantastiska verksamhet.

I vårt förslag till budget höjer vi därför utvecklingsbidraget till totalt 200 miljoner kronor som vi vill ska fördelas till alla landets kommuner.