Debatt: Blandade klasser är bra för alla elever

Tack för en utmärkt artikel om hur det moderna marknadstänkandet inom skolan har skapat problem med ökade kunskapsklyftor, disciplinproblem och ökad segregation mellan elever med olika social bakgrund (Kent Werne: ”Så gick det när marknaden fick skolan”, 1 april).

Vad som inte riktigt framgår och som jag gärna med min bakgrund som högstadielärare, skolledare och lärarutbildare vill framhålla är följande:

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Klasser med elever som har mycket olika bakgrund både socialt och intellektuellt är bra för alla elever, för de svagare och socialt utsatta som blir påverkade av de duktigares intresse och för de duktigare som lär sig mer om människors olikheter. Med rätt utformning av undervisningen kan dessa också få öva sig i hjälpsamhet. Som medlemmar i gruppuppgifter kan de bidra till att höja ribban för vad man ska åstadkomma vid redovisningar. De kan få öva sig att förklara på ett för alla begripligt sätt.

Läraren kan utnyttja de begåvningsmässigt och socialt bäst utrustade elevernas intresse och attityder för de övrigas stimulering och fostran och därmed begränsa disciplinsvårigheter och skolleda.

Det finns många klassrumsstudier som illustrerar detta.

Denna idealsituation med genom skoltiden sammanhållna klasser har dock i storstäderna urholkats genom boendesegregation med stor social skillnad mellan olika stadsdelar. Och dessa skillnader har sedan förstärkts, så som artikeln framhåller, med friskolor och skolpeng.

Men det vore fel att låta denna situation i storstäder alltför mycket påverka skoldebatten och skolutvecklingen så att man ger upp strävan att så långt möjligt få socialt blandade klasser åtminstone i mindre städer och på landsbygden.

Det går ganska lätt att skapa förståelse för att det har ett socialt värde om arbetarens och direktörens barn går i samma klass. Men man tänker nog inte lika mycket på att det också intellektuellt påverkar klimatet i klasserna. Samtalsklimatet och studieklimatet, särskilt i orienteringsämnena, samhällsorientering och naturorientering, påverkas i sin helhet positivt när elever kommer till skolan med olika erfarenheter och syn på kunskap.

Denna insikt som låg bakom skapande av grundskolereformen 1962 och som sedan tycks till stora delar ha blivit bortglömd bör nu kunna aktualiseras när allt fler börjar se baksidorna av det ensidiga marknadstänkandet.