Debatt. .

2018-04-09 04:00
”De senaste 20 åren har de disponibla inkomsterna för personer med lönearbete ökat med cirka 60 procent. Verkligheten ser helt annorlunda ut för personer med funktionsnedsättningar som saknar arbetsförmåga”, skriver dagens debattörer. Bild: TT
”De senaste 20 åren har de disponibla inkomsterna för personer med lönearbete ökat med cirka 60 procent. Verkligheten ser helt annorlunda ut för personer med funktionsnedsättningar som saknar arbetsförmåga”, skriver dagens debattörer.

Bekämpa fattigdom i gruppen med funktionsnedsättningar

Den högsta nivån av sjukersättning för personer som inte kan arbeta på grund av sin funktionsnedsättning är 9 290 kronor per månad före skatt, skriver Riksförbundet Fub. 

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Regeringens åtgärder för att stärka ekonomin för vuxna med utvecklingsstörning är helt otillräckliga. Många går back med upp till 3 500 kronor varje månad. I P1:s Plånboken den 4/4 föreslår socialförsäkringsutskottets ordförande Fredrik Lundh Sammeli (S) att personer med utvecklingsstörning ska ansöka om ekonomiskt försörjningsstöd från kommunen. Anmärkningsvärt då ekonomiskt bistånd är tänkt att fungera som ett sista skyddsnät för den som har tillfälliga ekonomiska problem.

Riksförbundet Fubs rapport ”Fångad i fattigdom?” visar att kostnadsutvecklingen i samhället och övriga medborgares levnadsnivå stiger i rask takt. De senaste 20 åren har de disponibla inkomsterna för personer med lönearbete ökat med cirka 60 procent. Verkligheten ser helt annorlunda ut för personer med funktionsnedsättningar som saknar arbetsförmåga. Den högsta nivån av sjukersättning för personer som inte kan arbeta på grund av sin funktionsnedsättning är 9 290 kronor per månad före skatt.

 


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

 

I rapporten ”Fångad i fattigdom?” har vi jämfört de statliga ersättningarna med Konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader för år 2018. Trots regeringens ”satsningar” går personer med aktivitetsersättning cirka 3 500 kronor back varje månad, jämfört med 2 500 kronor år 2016. 

I Plånboken i P1 beskrevs den ekonomiska situationen för personer som bor i gruppbostäder enligt LSS. Inslaget handlar om de orimliga ekonomiska livsvillkor som dessa personer kan leva under. De som har sjukersättning hela livet på grund av funktionsnedsättning, kan inte själva påverka hur mycket pengar de får. Det är en skillnad jämfört med andra som kan höja sin lön genom att vidareutbilda sig eller byta jobb. 

Flera kommuner inför i år habiliteringsersättning till personer som deltar i daglig verksamhet. Detta som ett resultat av att regeringen avsatt 350 miljoner kronor under 2018 i stimulansbidrag till kommunerna. En ersättning på 50–100 kronor per dag är dock långt ifrån tillräckligt för att motverka fattigdom och utanförskap.

Vad kan då göras? Två förslag:

• Kommunerna har stor möjlighet att kompensera för höga hyror genom att inför ett kommunalt bostadstillägg, men gör i de flesta fall inte detta. På grund av bristen på LSS-bostäder är det näst intill omöjligt att påverka sin hyra genom att flytta till en billigare lägenhet. 

• De statliga aktivitets-och sjukersättningsnivåerna behöver höjas ytterligare. Den aviserade höjningen med 300 kronor från den 1 juli i år är otillräcklig. 

En av LSS viktigaste principer är jämlika levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättningar. Personer som inte har råd att delta i samhället eller utöva fritidsaktiviteter har inte goda levnadsvillkor. Det är cyniskt att, som socialförsäkringsutskottets ordförande, hänvisa personer med utvecklingsstörning till ekonomiskt försörjningsstöd istället för att åtgärda grundproblemet – de låga ersättningarna och de höga hyrorna. 

Lillemor Holgersson
Första vice ordförande, riksförbundet Fub

Eva Borgström
Intressepolitisk samordnare, riksförbundet Fub

Fub

Arbetar för att barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning ska kunna leva ett gott liv genom intressepolitiskt påverkansarbete nationellt, regionalt och lokalt. 

FUB har drygt 25 000 medlemmar i cirka 150 lokalföreningar runt om i landet och har funnits sedan 1956.