Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Barnen till frihetsberövade är oräknade och osynliga

Lekplats för barn som används när de intagna på kriminalvårdsanstalten Saltvik i Härnösand får besök. 
Lekplats för barn som används när de intagna på kriminalvårdsanstalten Saltvik i Härnösand får besök.  Bild: Bild: Leif R Jansson/TT

Dagens ETC.

Minst 30 000 barn i Sverige har en eller två föräldrar som är i fängelse eller frivård. Exakt hur många de är vet ingen, eftersom det saknas krav på att räkna dem. Barn till frihetsberövade har inte samma rättigheter som andra barn i utsatta livssituationer. Men mycket kan och bör göras. Det skriver företrädare för Bufff Sverige.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Alla barn är sina egna rättighetsbärare, med sina egna tankar, känslor och behov. De kan känna helt olika inför kontakt/besök med sina föräldrar, varför det är oerhört viktigt att varje barn ges möjlighet att uttrycka sig och att det tas hänsyn till deras röst vid varje beslut som rör dem. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

En del barn vill ha kontakt, andra vill inte. En del vill åka till fängelset, andra vill inte. En del vill inget hellre än att pappa/mamma kommer på deras skolavslutning, andra vill inte. 

Vi behöver erbjuda fler möjligheter till kontakt och vi behöver säkra upp att barn som vill träffa sina föräldrar får göra det även om den andre föräldern inte vill. Vi behöver se till att barn får träffas under trygga former med andra trygga vuxna om de önskar. När möjligheterna till särskilda permissioner stramades åt, fråntogs också barnen möjligheten att få visa sina föräldrar skolan, sporten eller var det gillar att springa om dagarna. De fråntogs möjligheten att träffas utanför fängelset, på en plats som valts av dem. 

Att få egen information är en rättighet, men när det gäller barn till frihetsberövade är det dessvärre ingen självklarhet. De får många gånger själva hitta information. När barn inte får egen åldersadekvat information, lämnas de helt till sina egna fantasier. Andra grupper av barn i utsatta situationer, exempelvis barn med föräldrar i missbruk eller med psykisk ohälsa har sina rättigheter fastslagna i Hälso- och sjukvårdslagstiftningen. I dag finns inget motsvarande skydd för barn till frihetsberövade.

Barnen finns inte inom kriminalvården utan finns ute i samhället, i skola-förskola. Ändå saknas kunskap om målgruppen och personal på Bufff får allt för ofta höra från barn att de fått rådet att vara tysta från sin förskole – pedagog eller lärare. Att tysta ett barn som berättar om något som för dem kan vara mycket viktigt och svårt, ökar stigmatiseringen och minskar chansen att de vågar söka eget stöd.

Att barn med frihetsberövade föräldrars rätt till eget stöd, egen information och skydd borde vara en självklarhet tycker nog många, men ändå finns i dag inga strukturer i samhället för att tillgodose dessa rättigheter.

Vad kan göras:

  • Svenska regeringen behöver ge Kriminalvården i uppdrag att räkna antalet barn som berörs, både de som har en biologisk förälder i fängelse och de som har ett syskon eller en bonusförälder där.
  • Alla måste arbeta för att barnen tidigt får egen information om vad som hänt/händer deras förälder/familjemedlem. Både direkt och via sin förälder/omsorgsförälder.
  • Skola/förskola/elevhälsa behöver få kunskap om hur de på bästa sätt kan bemöta och stödja ett barn med frihetsberövad förälder/familjemedlem. 
  • De vuxna anhöriga i barnets nätverk, behöver få stöd i hur de kan stödja sitt barn. Och inte behöva känna skam inför det som hänt.
  • Socialtjänsten behöver lyssna på barnet och säkerställa att barnets rätt till kontakt med den frihetsberövade föräldern tillgodoses, om det bedöms vara för barnets bästa.
  • Omgivningen/samhället i stort behöver förstå att det aldrig är barnets fel och de ska inte straffas för de brott som föräldern/familjemedlemmen begått.
  • Bufff måste få långsiktigt ekonomiskt stöd för att bedriva den stödverksamhet som i dag ges. Både via telefon, 020 - 200 330 och personligen.

Vi kräver att:

  • Beslut om restriktioner inte tillåts innefatta barn per automatik. Varje åklagare måste motivera sitt beslut om ett barn skall ha kontakt med sin förälder eller inte.
  • Barn som vill besöka sina föräldrar ska få hjälp från socialtjänsten eller genom ombud.
  • Kriminalvården hittar lösningar för att säkra barns rätt att behålla kontakten med sina föräldrar. 
  • Barn oavsett var de bor ska få likvärdigt och adekvat stöd. 
  • Politiker inkluderar barn till frihetsberövade i alla satsningar på barn i riskmiljöer.
  • Kriminalvården får i uppdrag och resurser att ge stöd till föräldrar som är frihetsberövade.

Alla barn vill veta vart deras föräldrar har tagit vägen. Få kunskap om hur mamma, pappa eller syskon har det. Få veta hur det ser ut i häktet eller fängelset, om mamma/pappa får mat, har en säng att sova i, om de har kompisar och om de är trygga.

Straffa inte barnet för förälderns brott! Följ FN:s konvention om barnets rättigheter och låt även barn med frihetsberövade bli synliga!

Fotnot: Bufff Sverige är en förening för barn och ungdomar med föräldrar eller familjemedlemmar i fängelse. Kontaktas på bufff.se eller 020-200 330.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

00:00 / 00:00