Debatt: Barnen har rätt till sin religion – därför bör omskärelse stoppas

Den 18 november 2011 var jag en av elva personer som på DN Debatt skrev under debattartikeln med rubriken ”Därför måste regeringen stoppa omskärelse av pojkar”. Debatten blev väldigt het under cirka ett års tid.

Debattvågorna går höga igen efter Centerpartistämmans beslut den 28 september, med hela 314 röster mot 166 – mot partistyrelsens vilja – att förbjuda icke-medicinskt motiverad omskärelse av små pojkar. Efter stämman menade Annie Lööf att det var ett dåligt beslut och ett som hon inte tänkte skulle föranleda någon riksdagsmotion från centern. Samma Annie Lööf (Annie Johansson, då) som 2007 i riksdagen motionerade för ett liknande förbud.

I Dagens ETC:s ledare den 1 oktober beskriver Andreas Gustavsson sin vånda och kluvenhet inför frågan om manlig omskärelse, och även om jag har respekt för hans uppfattning, har han klart fel på åtminstone en punkt och verkar inte tillräckligt insatt på vissa andra.

Andreas skriver: ”Det finns en konflikt. Religionsfrihet mot barnets rätt till kroppslig integritet.” Men barnets rätt till religionsfrihet är i samklang, inte i konflikt, med sin rätt till kroppslig integritet. Föräldrarna har rätt till sin religionsfrihet; barnet till sin. Barnet får bestämma sin egen livsåskådning senare i livet.

Omskärelse är oåterkallig och i åtminstone judiska kretsar viktig som en ”identitetsmarkör”. Den judiska församlingen i Stockholms dåvarande kantor och mohel (den som utför omskärelser) citerades i Svenska dagbladet den 7 maj 2009: ”Omskärelse är ett sätt att markera in i köttet att det är en judisk pojke.” Fruktansvärt, menar jag, som att brännmärka en ko.

I flera länder, inklusive Israel, USA och England, finns judiska organisationer inom den växande Intaktrörelsen. Dessa tillämpar en symbolisk ceremoni, Brit Shalom, utan fysiska ingrepp, i stället för Brit Mila som skär i pojkens kropp.

Den mildaste form av kvinnlig omskärelse, ”prickning”, är förbjudet i Sverige trots att den faktiskt utgör ett mindre fysiskt ingrepp än manlig omskärelse. Alla former av kvinnlig könsstympning är förbjudna, liksom att kupera svansen på en hund eller gris.

Slutligen, tvingas jag fråga varför ”gud” (om sådan finns; judiskt, muslimskt, eller annan som tycks gilla omskärelse) skapade pojkar med förhud som skulle skäras bort.