Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Asylprocessen är fördomsfull och heteronormativ

Nyligen avslog Migrationsverket en asylansökan med motiveringen att den asylsökande killen inte var trovärdig eftersom han ”med hänsyn till sin utbildningsnivå i Nigeria” borde ha kunnat redogöra mer detaljerat kring sina känslor.
Nyligen avslog Migrationsverket en asylansökan med motiveringen att den asylsökande killen inte var trovärdig eftersom han ”med hänsyn till sin utbildningsnivå i Nigeria” borde ha kunnat redogöra mer detaljerat kring sina känslor. Bild: Bild: Ben Curtis

Dagens ETC.

Hbtq-flyktingar måste sluta betraktas med fördomsfulla och heteronormativa glasögon i linje med internationell rätt, skriver två representanter för RFSL.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

”Du har berättat att du kom till insikt om din homosexualitet när du var cirka 12 år gammal. Du lämnar trots det vaga och utseendefixerade uppgifter om hur du kom till insikt om din sexuella läggning. Du utesluter känslomässiga refelktioner och beskriver istället endast hur du som barn gillade att titta på killar. När du berättar om din första relation och sexuella debut med en man uppger du att du inte hade några tankar kring er relation annat än att det var skönt att ha sex.” 

Ovanstående text är ett citat ur ett avslagsbeslut från Migrationsverket, daterat den 8 maj i år. Migrationsverket har också i beslutet anfört hur sökanden borde ha uppfört sig i vissa situationer, och anser att eftersom han inte har uppfört sig på detta stereotypa sätt är han inte trovärdig. Verkställighetshinderansökan avslogs. 

Detta är inte ett engångstillfälle eller ett olycksfall i arbetet, bedömningar från Migrationsverket eller domstolarna innehåller alltför ofta bedömningar som vilar på normativa antaganden om hur hbtq-personer är eller borde gjort i en viss situation. Bland annat har vi under de senaste åren sett exempel på hur diverse irrelevanta omständigheter lagts till grund för trovärdighetsbedömningar, exempelvis att sökanden varit medlem i RFSL under lång tid eller att sökandens yrke är journalist och då borde vederbörande känna till vissa saker eller vara van att uttrycka sig.

De flesta avslagsbeslut som RFSL fortfarande tvingas ta del av, motiveras idag med att asylsökanden inte anses ha ”gjort sannolik” sin sexuella läggning eller könsidentitet. Migrationsverket använder bedömningsverktyget RCI 03/2011 när asylsökanden ombeds redogöra för sina ”inre tankar och känslor” rörande sin hbtq-identitet och göra denna trovärdig. 

Nyligen avslog Migrationsverket en asylansökan med motiveringen att den asylsökande killen inte var trovärdig eftersom han ”med hänsyn till sin utbildningsnivå i Nigeria” borde ha kunnat redogöra mer detaljerat kring sina känslor. Nigeria kriminaliserar homosexualitet, i vissa delstater med dödsstraff. Att en persons utbildningsnivå skulle vara relevant för förmågan att leverera en verbal, detaljerad beskrivning av ”upptäckten av sin homosexualitet”, ger uttryck för en fördomsfull och heteronormativ föreställning hos Migrationsverket om hur en hbtq-person ”är”.

Enligt EU-domstolen, vars praxis är bindande för Sverige, måste trovärdighetsbedömningen av hbtq-flyltingar respektera rätten till respekt för mänsklig värdighet, privat- och familjeliv. Enligt EU-domstolen är det inte tillåtet att ställa frågor vid asylutredningarna som baserar sig på stereotypa föreställningar om hur hbtq-personer ”är”. Inte heller är det tillåtet att avslå asylansökan på grund av att sökanden inte kan eller vill svara på frågor som baserar sig på sådana stereotypa föreställningar.

I linje med internationell rätt och utlänningslagen ska sexuell läggning och könsidentitet prövas på samma sätt som andra asylskäl. Ändå uppställer Migrationsverket ett slags krav på att hbtq-asylsökande måste redogöra verbalt för en viss sorts ”inre process” som det inte finns någon juridisk eller annan definition av. Att varje självidentifierad hbtq-person måste ha genomlidit någon sorts svår ”inre process” för att komma till ”insikt om sin avvikelse” är fördomsfullt. Kravet på denna detaljerade beskrivning är inte rimligt, särskilt när asylsökandena har levt i en kontext där sådana yttranden kan straffas med döden. 

Verktyget RCI 03/2011 håller i skrivande stund på att tas ur bruk och ersättas. Men i väntan på det tillämpas metoden fortfarande, vilket får förödande konsekvenser för de som inte når upp till kraven. Det är hög att Sverige börjar följa EU-domstolens praxis om hur EU-direktiven ska tolkas i asylprövningen, och därmed säkerställa rättssäkerheten för hbtq-flyktingar. Och om Migrationsverket inte klarar av att genomföra de nödvändiga förändringarna själva, måste bollen anses vara tillbaka hos lagstiftaren.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

00:00 / 00:00