25 advokater och jurister: Säpos kriminalisering av kurder i Sverige måste upphöra

Det råder en politisk förföljelse av kurder i Sverige med säkerhetspolisen i framkant, sedan internationella relationer med Turkiet fått ökad utrikespolitisk vikt, uppbackat av den svenska regeringen.

Säkerhetspolisen har under de senaste åren börjat kriminalisera kurder och det är vår uppfattning att Säpos arbete har spårat ur. Kurdernas politiska ställning och aktiviteter, något som samma kurder initialt beviljats skyddsskäl för i sitt nya hemland, är sedan några år klassificerat som ”terrorism” av Säpo, en bedömning som senare vidhållits av beslutande organ.

Säkerhetspolisen har i sitt arbete till och med börjat kartlägga advokater. I ett uppmärksammat brottmål (B 1069-23 Stockholms tingsrätt), och förundersökningen till detta, ställer en förhörsledare en fråga om det finns några advokater i Sverige som är särskilt inriktade mot PKK. Man har därtill gripit en enskild individ i sällskap med dennes advokat, i advokatens tjänstebil, på väg till advokatens kontor när samma person tio minuter dessförinnan befann sig i Säkerhetspolisens lokaler på förhör, vilket personen kommit till frivilligt (Södertörns tingsrätt B 3616-24). Att vara i sällskap med sin advokat ska enligt vår uppfattning omfattas av enrumsprivilegiet.

Den politiska förföljelsen av kurder och kurdiska institutioner och föreningar måste upphöra. Den vida definition av terrorism som Säkerhetspolisen anammat genom informationsutbyte med den turkiska säkerhetstjänsten bör starkt kritiseras. Turkiet är ett land som flertalet gånger blivit fällt av den europeiska domstolen för mänskliga rättigheter för brott mot konventionen. Det är därtill ett land som håller tusentals advokater, journalister och politiker fängslade på godtyckliga grunder.

Utvecklingen vi observerat i Sverige under de senaste åren är förkastlig.

Samma grunder ser vi nu Säkerhetspolisen använda mot kurderna i Sverige. Utvecklingen vi observerat i Sverige under de senaste åren är förkastlig, och får oss att fundera på vilken framtid Sverige går mot och vilket rättssystem vi sakta men säkert accepterar i ett längre perspektiv.

Gemene man kan tycka att eftersom en svensk myndighet, och särskilt Säkerhetspolisen, hävdar något så måste det vara så. Säkerhetspolisen har dock, enligt vad vi kunnat urskilja i vårt dagliga arbete i dessa ärenden, samma vida definition på terrorism som Turkiet har. I Turkiet får däremot den enskilde, fortfarande, veta vad den är anklagad för, oaktat sanningshalten i påståendet. I Sverige i ärenden som hanteras av Säkerhetspolisen får den enskilde inte ens veta vad den är anklagad för och vilket underlag som ligger till grund för bedömningen.

Det är en Kafkaprocess som inte hör hemma i ett modernt rättssystem eller i ett demokratiskt land. Det är en öppen kriminalisering vi nu skådar men med bevisning i det dolda. Oaktat att underlaget till Säkerhetspolisens bedömningar inte redovisas vet vi att det rör sig om individer som sympatiserar med den kurdiska oppositionen i Turkiet, men enligt Säkerhetspolisen handlar det om påstådda kopplingar till PKK.

Situationen kan återigen liknas vid det turkiska rättssystemet där varje kurd, som vill hävda sin identitet, anses vara en terrorist och PKK-sympatisör. Enligt Säkerhetspolisen anses dessa påstådda kopplingar till PKK vara ett hot mot rikets säkerhet varför enskilda individer inte får sina uppehållstillstånd förlängda och utvisas. Vidare får kurdiska organisationer sina bankkonton spärrade, unga kurdiska arbetssökande går inte vidare i arbetstillståndsprocessen efter säkerhetsprövning, och advokater börjar kartläggas.

Frågan om terrorklassificeringen är ett ämne i sig men det förtjänas att nämnas att PKK inte har utgjort ett säkerhetshot mot svenska intressen och svensk säkerhet, och så har heller inte påståtts av svenska myndigheter, alldeles oavsett sanningshalten av dessa påstådda kopplingar till PKK.

Det förtjänas också att nämnas i sammanhanget att belgisk domstol år 2017 efter en elva år lång rättsprocess kom fram till att PKK inte kan betraktas som en terrororganisation.

Säkerhetspolisens bedömningar om att enskilda med påstådda PKK-kopplingar är ett hot mot rikets säkerhet förefaller därför vara motsägelsefulla. Bara för några år sedan var kurderna en av de viktigaste aktörerna mot IS:s frammarsch och hyllades internationellt.

Istället för misstänkliggörande och kriminalisering av kurder bör Sverige i stället stödja en ny fredprocess mellan kurderna och Turkiet. Att kriminalisera kurder och deras institutioner löser inte problemet, utan blir problemet.

Säkerhetspolisens arbete är närmast att liknas vid en åsiktsregistrering. Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet vilket innefattar rätten att uttrycka tankar och åsikter. Var och en är också tillförsäkrad mötesfrihet, demonstrationsfrihet samt föreningsfrihet vilka är våra grundläggande fri- och rättigheter.

Säkerhetspolisens arbete innefattar onekligen registrering av kurders åsikter och aktiviteter sett till de frågor som enskilda i efterhand berättat de fått av säkerhetspolisen och som publicerats offentligt i bland annat den ovannämnda förundersökningen. Man sätter därtill en rädsla i dessa enskilda individer att inte yppa vad som framgått med hänvisning till ett sekretessförbehåll.

Som advokater och jurister är vår främsta uppgift att tillvarata våra klienters rättigheter nitiskt. Vi har också en särskild ställning i samhället och har ett särskilt ansvar för att värna mänskliga rättigheter och grundläggande friheter som omfattas av 1950 års europeiska konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. En advokat ska i sin verksamhet verka för upprätthållandet av mänskliga fri- och rättigheter. Säkerhetspolisens arbete mot kurder och kurdiska institutioner är en kränkning av dessa fri- och rättigheter och måste därför upphöra.