Klimat.

2014-01-21 13:32
Tuffa debatter väntar när EU-länderna ska komma överens om gemensamma mål inför de internationella klimatförhandlingarna.  Bild: Stock Xchng
Tuffa debatter väntar när EU-länderna ska komma överens om gemensamma mål inför de internationella klimatförhandlingarna.

2014 – superklimatåret

Nya klimatmål måste på plats, nya klimatrapporter måste analyseras och nya klimatförhandlingar måste ge resultat. I veckan drar klimatåret 2014 igång på allvar.

– Ta bara det att Sverige och övriga EU importerade olja, kol och gas för 550 miljarder euro häromåret. Då förstår man att klimatarbetet inte enbart är en viktig miljöfråga, utan även en väg ut ur den ekonomiska krisen och en möjlighet att skapa nya jobb, säger Pierre Schellekens, chef för EU-kommissionens kontor i Sverige, till Dagens ETC.

Enligt Schellekens väntas EU spela en av huvudrollerna hela vägen fram tills i december om två år då världens länder möts i Paris för att enas om ett nytt globalt klimatavtal.

Betydelsen av att utsläppen snabbt börjar minska globalt tydliggjordes på nytt i höstas i samband med att den första av tre rapporter från FN:s klimat­panel publicerades. Samtidigt ligger misslyckandet i Köpenhamn 2009 kvar som en påminnelse om hur illa det kan gå i de internationella förhandlingarna när den politiska viljan saknas.

 

Beslut kommer i mars

För att få fart på just den politiska processen har FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon utsett 2014 till klimatambitionernas år. Han har dessutom bjudit in världens ledare till ett toppmöte i New York i september. Förhoppningen är att så många länder som möjligt då ska lägga både nya och djärva klimatmål på bordet.

– För EU:s del innebär det att vi ­måste ha kommit överens om nya mål innan dess så att vi kan åka till toppmötet med en tydlig position, säger ­Schellekens.

Ska Sverige och EU alltså kunna vara med och driva den internationella processen framåt behöver man snabbt enas om vilka klimat- och energimål som ska gälla för EU till år 2030. Att det måste gå undan beror på att kommissionens förslag på 2030-mål väntas först nu på onsdag, detta samtidigt som Fredrik Reinfeldt och de övriga stats- och regeringscheferna i EU planerar att fatta ett gemensamt beslut om ambitionsnivån redan i mars.   

 

Mål för förnybar energi?

Enligt Schellekens är förslaget som kommissionen nu ska presentera väldigt omfattande, med frågor som rör allt från skiffergasutvinning till det europeiska utsläppshandelssystemet.

Den stora diskussionen väntas dock handla om själva klimatmålet, det vill säga om hur mycket som EU ska minska utsläppen med. Även frågan om huruvida det alls ska sättas några mål för förnybar energi och för energieffek­tiviseringar lär debatteras flitigt.

Vissa länder, som Storbritannien, menar att det räcker med ett klimatmål och att det går lika bra med kärnkraft för att få ner utsläppen. Andra länder, som Tyskland, vill i stället ha höjda ambitioner då det kommer till den förnybara energin.

 

Sverige räknar på konsekvenser

För Sveriges del har regeringen lyft behovet av ett nytt klimatmål. Men i övrigt har man valt att avvakta kommissionens förslag innan man säger något mer om eventuella positioner.

Enligt Mikael Ekman, politiskt sakkunnig åt miljöminister Lena Ek (C), jobbas det dock för fullt med frågan.

– Vi ska ha de svenska ståndpunkterna klara i tid till att statsministern åker på rådsmötet i mars. Så nu försöker vi förutse och räkna på konsekvenser av det vi tror att kommissionen ska presentera, säger Mikael Ekman till Dagens ETC.

Anders Hellberg

Viktiga steg för EU på vägen mot ett globalt klimatavtal i Paris 2015

22 januari: EU-kommissionen väntas ­presentera förslag på nya klimat-
och ­energimål till år 2030 för EU-länderna.

20-21 mars: EU:s stats- och regeringschefer möts i Bryssel för att fatta beslut om 2030-målen.

25-29 mars: FN:s klimatpanel (IPCC), slutför sin andra delrapport, som bland annat handlar om effekterna av klimatförändringen på jorden. Den första delen släpptes i september och rör den vetenskapliga grunden.

7-11 april: FN:s klimatpanel slutför sin tredje delrapport, som visar på möjliga åtgärder för att begränsa klimat­förändringen.

23 september: FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon anordnar ett klimattoppmöte i New York där tanken är att världens länder ska lägga fram nya och djärva åtaganden om utsläppsminskningar.

1-12 december: De årliga FN-ledda internationella klimatförhandlingarna hålls, denna gång i Lima, Peru. I december ett år senare hålls klimatförhandlingarna i Paris, och det är här som ett nytt globalt klimatavtal ska nås.