Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Tio punkter som gör svenska skolan mer jämlik

När skolan inte längre är en mötesplats för samhällets olika grupper byggs skillnader upp som är skadliga för hela samhället, skriver debattörerna.
När skolan inte längre är en mötesplats för samhällets olika grupper byggs skillnader upp som är skadliga för hela samhället, skriver debattörerna. Bild: Bild: Jessica Gow/TT

Dagens ETC.

Skolpengen, det fria skolvalet och vinstdrivna aktiebolag skapar stora skillnader mellan skolor och elever, skriver Nätverket för en likvärdig skola, som i samarbete med idéinstitutet Katalys har tagit fram ett program för hur skolpolitiken kan läggas om.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Det samlade systemet med skolpengen, det fria skolvalet och vinstdrivna aktiebolag skapar stora skillnader mellan skolor och elever, skriver Nätverket för en likvärdig skola, som i samarbete med idéinstitutet Katalys har tagit fram ett program för hur skolpolitiken kan läggas om.

Enligt en av skollagens portal­paragrafer ska grundskolan vara likvärdig. Samhället ska genom sin skolpolitik sträva efter att ge alla elever, oavsett socioekonomisk bakgrund och kön, en utbildning av bra kvalitet. Alla skolor ska vara bra skolor.

Men dagens skolpolitik verkar inte för en likvärdig skola. Det samlade systemet med skolpeng, fritt skolval och vinstdrivna aktiebolag driver fram stora skillnader mellan skolor och elever. Skolpolitiken gynnar vissa skolor och elever och missgynnar andra.

Dagens segregerande skolpolitik medverkar till att allt fler ungdomar slås ut från skola och arbetsliv och till den nedåtgående trend i kunskaper som kan ses bland annat i Pisa-rapporten. När skolan inte längre är en mötesplats för samhällets olika grupper byggs skillnader upp som är skadliga för hela samhället.

För att vända den negativa utvecklingen och återigen sträva mot en mer likvärdig skola krävs genomgripande förändringar av den svenska skolpolitiken.

1. Definiera begreppet likvärdighet i skollagen

I dag finns ingen tydlig definition av begreppet likvärdighet utan det kan tolkas väldigt olika. Begreppet måste definieras så att skolpolitiken aktivt inriktas på att minska skillnaderna mellan skolor och elever med olika bakgrund och kön. Varje skolpolitiskt beslut ska prövas mot hur likvärdigheten påverkas.

2. Skolan ska styras av demokratiska beslut – inte av marknaden

I dag har kommunerna ansvaret för skolan men det är staten och marknaden som bestämmer över skoletableringar och vilka elever som ska gå i de olika skolorna. Men skolan är en samhällelig uppgift. Ansvar och beslutsbefogenheter över skolans organisation måste ligga på demokratiskt valda organ för att få en likvärdig skola.

3. Begränsa det fria skolvalet – ­inför ett mål i skollagen att alla skolor ska vara bra skolor

Dagens skolpolitik skapar vinnare och förlorare och då blir det viktigt att välja skola. Därmed skapas en nedåtgående spiral där fler val leder till allt fler förlorarskolor. Vore skolan likvärdig, och alla skolor bra skolor, skulle önskan att välja minska eller upphöra. Vi föreslår därför en kraftfull statlig satsning på de skolor som i dag har blivit förlorare och att kommunerna ska göra upptagningsområden som strävar efter och säkerställer mångfald.

4. Avveckla aktiebolagsskolorna – låt samhället ta över

Aktiebolagens inträde på skolområdet har medfört en lång rad missförhållanden. Det gäller allt från konkurser, vinstöverföringar till skatteparadis och till att skolor handplockar elever. Men det allvarligaste är att de vinstdrivande skolföretagen är den starkaste faktorn i den segregationsprocess som pågår i den svenska skolan. En vinst i ett skolbolag förutsätter ett segregerat elevurval och aktiebolagen driver effektivt fram stora skillnader mellan skolor och elever.

När aktiebolagsformen ska fasas ut kan de skolor som vill fortsätta sin verksamhet ombildas till andra driftsformer. Finns det inget intresse hos huvudmännen att fortsätta utan vinst måste samhället ta över.

5. Avveckla skolpengssystemet

Dagens system med en skolpeng knuten till varje enskild elev motverkar en likvärdig skola och det måste avvecklas. När en skola blir bortvald försvinner resurser för varje elev som förloras och de skolorna får då sämre förutsättningar att klara sin uppgift och hamnar lätt i en nedåtgående trend. Vi föreslår därför ett riktat statsbidrag till skolan som kommunen ska fördela efter behov, genomsnittlig klasstorlek och år.

6. Tidiga insatser och stöd

I de länder som har små skillnader mellan elever och skolor satsar man särskilt på elever i behov av särskilt stöd under de tidiga skolåren. Alla elever ska ges de förutsättningar som krävs för att klara undervisningen och att nå målen.

7. Riktade satsningar till elever som anländer till Sverige under skoltiden

De elever som kommer till Sverige under skoltiden ska på några få år klara av kurser som infödda elever behöver nio år för att klara. Alltför många av dessa elever ställs inför ­övermäktiga krav och slås ut från skola och arbetsliv. Vi föreslår att dessa elever får riktade statliga resurser och tillräckligt med tid för att nå målen.

8. Avskaffa läxrut

I ett land med likvärdighet inskriven i skollagen finns det inget försvar för skattesubventionerad privatundervisning. Det är mycket effektivare och mer rättvist att satsa rut-resurserna i skolan.

9. Stärk professionen – avskaffa marknadsstyrningen av läraryrket

Den marknadsstyrda skolan har förändrat professionens arbetsuppgifter i grunden. Lärare och skolledare är i dag marknadsförare och i många fall även företrädare för privata företagsintressen. Med marknadsstyrningen har även följt styrmodeller från företagsvärlden som lett till ökad detaljstyrning, kontroll, byråkrati och minskad tid för eleverna. För att få en likvärdig skola måste professionen stärkas.

10. Offentlighet och yttrande­frihet – grundlagen ska gälla i hela skolsystemet

En av demokratins grundpelare är att all offentlig verksamhet ska vara öppen för insyn. Väljare och skattebetalare ska ha full insyn i hur verksamheten bedrivs och hur pengarna används. Men genom skolans privatisering har grundlagen satts ur spel. Privatanställda lärare och skolledare får inte yttra sig och offentliganställda vågar inte alltid berätta om missförhållanden i verksamheten. Grundlagens paragrafer om öppenhet, insyn och skydd för anställda att yttra sig fritt ska gälla i alla offentligt ­betalda skolor oavsett huvudman.

Att lägga om skolpolitiken, så som vi föreslår, är en gigantisk uppgift. Men om den negativa utvecklingen för den svenska skolan ska kunna vändas är vi övertygade om att det måste ske systemförändringar i skolpolitiken. Att fortsätta den marknadsstyrda skolan som idag fast med mindre justeringar, så som föreslås av de flesta partier inför höstens val, kommer inte att ändra något avgörande.

Vi vill vända utvecklingen! Alla elever har rätt att gå i en bra skola.

Nätverket för en likvärdig skola

Jan-Åke Fält

Marie Israelsson

Bo Karlsson

Mats Norrstad

Sten Svensson

Mats Wingborg

00:00 / 00:00