Debatt. .

2014-10-30 14:59
Går budgeten igenom innebär det i princip slutet på allt svenskt arkeologiskt arbete vid Medelhavet och omintetgörandet av över hundra år av vetenskapligt arbete, skriver Robin Rönnlund, doktorand i Antikens kultur och samhällsliv, Göteborgs universitet. Bild: Petros Giannakouris/AP
Går budgeten igenom innebär det i princip slutet på allt svenskt arkeologiskt arbete vid Medelhavet och omintetgörandet av över hundra år av vetenskapligt arbete, skriver Robin Rönnlund, doktorand i Antikens kultur och samhällsliv, Göteborgs universitet.

Regeringen förintar en ansedd forskningsgren

Vill vi ha kritiska forskningsgrenar som ifrågasätter samhället och dess uppbyggnad eller inte? undrar Robin Rönnlund, doktorand i Antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet.

Förra torsdagen var en bedrövelsens dag. Den nya regeringen presenterade sin budget, en budget jag längtat efter genom åtta långa år av borgerligt styre, men som nästan i en bisats avvecklade hela mitt yrke.

Internationella forskarmiljöer som funnits i nästan hundra år får två år på sig att avveckla verksamheten. Tre internationella forskningsinstitut, samtliga grundade under socialdemokratiska regeringar, ska helt avskaffas.

Går budgeten igenom innebär det i princip slutet på allt svenskt arkeologiskt arbete vid Medelhavet och omintetgörandet av över hundra år av vetenskapligt arbete. Pågående forskningsprojekt måste avslutas utan uppnådda resultat, avtal om ansvarsområden brytas och en ansedd forskningsmiljö helt förintas.

Fanns det någon utredning till grund för detta, någon motivering? Budgettextens enda förklaring, påståendet om att pengarna skall gå till ett statligt bolag, visade sig vid närmare granskning vara enbart en missredigering. Ansvarig socialdemokratisk minister kunde eller ville heller inte motivera beslutet. Det fanns helt enkelt ingen förklaring.

Som antikvetare är jag förstås bedrövad. Som socialist och vänsterpartist är jag dubbelt bedrövad. Bedrövad över att höra borgerliga rösters klassförakt formuleras till ”mitt” försvar. Bedrövad över mina partikamraters stora tystnad.

Jag ser inte mitt ämne som en hyllning till antik glans och borgerliga ideal, jag ser mitt ämne och mitt arbete som ett verktyg i att förstå världen, som en viktig del av humaniora. Utan forskningsinstitut i Aten, Istanbul och Rom blir det arbetet praktiskt och rättsligt omöjligt. Med fråntagna möjligheter till arkeologisk grundforskning blir också antikenämnets närvaro vid svenska universitet svårare och svårare att motivera, och i och med det hotas ytterligare de redan utsatta humanistiska vetenskaperna.

Är det så här vi vill ha det? Vill vi ha kritiska forskningsgrenar som ifrågasätter samhället och dess uppbyggnad, eller inte?

Kära partikamrater, miljöpartister och socialdemokrater. Innan ni avskaffar mitt och mina kollegors yrke med ett ”vad är ens Medelhavsinstituten?”, ta er tid att ta reda på det.

Robin Rönnlund (V) 
Doktorand i Antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet