Hoppa till innehållet

Miljö

Debatt: Tidös budgetar hotar vår natur

Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari(L), statsminister Ulf Kristersson (M), näringsminister Ebba Busch (KD) och Martin Kinnunen (SD) under en presskonferens 2023.

Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari(L), statsminister Ulf Kristersson (M), näringsminister Ebba Busch (KD) och Martin Kinnunen (SD) under en presskonferens 2023.

Bild: Jonas Ekströmer/TT

Dagens ETC

Den nya rödlistan är en väckarklocka. Allt fler arter riskerar att dö ut från Sverige. Samtidigt förvärrar regeringen och SD läget med sin politik, skriver elva miljöorganisationer.

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.
Kommentera

Nyligen kom ett sorgligt besked, då den nya rödlistan över hotade arter släpptes. Över 100 av Sveriges främsta miljöforskare har för första gången på fem år granskat tillståndet för vår svenska natur. Det är den största väckarklockan för våra ekosystems mående någonsin. Hela 5 217 arter är rödlistade, vilket innebär att de är hotade eller nära hotade. 

Många av dessa djur, växter och svampar riskerar alltså på sikt att dö ut i Sverige om inget görs för att vända utvecklingen. Mest uppmärksamhet fick konstaterandet att fjällugglan nu dött ut nationellt i klimatkrisens spår. Hela 45 procent av alla fåglar är rödlistade.

Regeringen och SD gör nästan inget för att stoppa denna utveckling. I stället förvärrar de ett redan katastrofalt status quo genom att med både lagändringar och budgetsatsningar förenkla för de stora och exploateringsinriktade skogs-, gruv- och jordbruksbolagen att förstöra ekosystem. 

Vårbudgeten är helt otillräcklig. Politiken missgynnar samtidigt hållbara näringar och småföretag, som ekologiska jordbrukare, hyggesfritt skogsbruk, renskötseln och ekoturismen.

Vi, elva miljöorganisationer, kräver gemensamt en ny politik som sätter naturen och långsiktigt hållbar försörjning – snarare än storföretagens kortsiktiga vinster – i centrum. 

Vi har tre förslag för att vända trenden av allt fler hotade och utdöende arter i Sverige:

1. Stoppa skogsindustrins skövling.

Enligt den nya rödlistan är det moderna skogsbruket det största hotet mot vår biologiska mångfald, då hela 1744 rödlistade arter är beroende av natur- och urskogar, som direkt hotas av industrins kalavverkningar. Kalhyggen måste därför ersättas som standardmodell för svenskt skogsbruk av hyggesfria, ekosystembaserade metoder. Så kan vi plocka ut trä till långlivade kvalitetsprodukter som hus och möbler samtidigt som vi värnar skogens liv.

2. Satsa på naturen. 

Pengar växer inte på träd, men blir värdelösa utan fungerande ekosystem. Civilisationen är helt beroende av fungerande ekosystemtjänster för allt från livsmedel och vattenrening till folkhälsa och krisberedskap. Därför är varje satsning på naturskydd en långsiktig investering i en hållbar ekonomi. Regeringen har gjort tvärtom och slaktat miljöbudgeten. 

För att vända den farliga trenden krävs en mångdubblad miljöbudget och mer naturskydd över hela Sverige. Ett första steg är att godkänna Bästeträsk nationalpark på Gotland, där Naturvårdsverket redan köpt in marken och har ett färdigt förslag. Vi måste också täppa till hålen i lagen och stärka skyddet för den natur som redan har formellt skydd. Till exempel behövs ett tydligt förbud mot gruvor, kalhyggen och bottentrålning i naturreservat och nationalparker.

3. Återställ natur. 

Utöver att skydda våra få kvarvarande friska ekosystem måste vi reparera det vi har förstört. Att hålla ängar öppna med lie och naturbete vore livsviktigt för de 1 300 fjärilar, fröväxter och andra arter som enligt rödlistan hotas av igenväxande marker och exploatering. Ekologiska metoder och permakultur kan göra jordbruket mer ursprungligt, varierat och naturvänligt. Våtmarker måste återställas. Rewilding behövs för en vildare natur.

Jättelaven, den vitryggiga hackspetten och Östersjöns tumlare har ett värde för sin egen skull. Samtidigt är vi människor helt beroende av välmående ekosystem för att mildra klimatkrisens konsekvenser och upprätthålla våra grundläggande samhällsfunktioner. Regeringen har misslyckats med att värna dessa ekosystem. Det bör varje väljare minnas vid riksdagsvalet i höst.

Per Hasselberg

Ordförande för Cykelfrämjandet

Lisa Tover

Ordförande för Framtidsjorden

Karmapriya Muschött

Ordförande för Jordens Vänner

Maria Bergkvist

Ordförande för Klimatklubben

Linn Rabe

Ordförande för Klimatriksdagen 

Karolina Carlsson

Kampanjledare på Greenpeace

Isak Westerström

Talesperson för Klimataktion

Sara Nilsson Lööv

Grundare av Rebellmammorna

Robin Zachari

Kanslichef på Skiftet

Paula Richter

Specialistpsykolog på Klimatpsykologerna

Lea Melwani

Vice ordförande för Klimatstudenterna Uppsala

Leo Rudberg

Miljöaktivist och initiativtagare till uppropet

Ämnen i artikeln

Kommentarer

Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler. Läs reglerna innan du deltar i diskussionen. Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.