Opinion
Debatt: Regeringen ser oss som en tillväxtmotor – men skär ner på bidragen
Lönnebergakvartetten på Dieselverkstaden för bokare av musik för barn- och unga. Ett samarbete mellan Musikcentrum Öst och Region Stockholm.
Bild: PressbildDagens ETC
Samtidigt som de kulturella och kreativa branscherna (KKB) pekas ut som en basnäring urholkas den infrastruktur som redan förmedlar över 56 000 arbetstillfällen årligen. Nu kräver företrädare för landets centrumbildningar att deras välfungerande, effektiva infrastruktur säkras.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.
Regeringen har pekat ut KKB, kulturella och kreativa branscher, som en ny basnäring. Branscherna omsätter hundratals miljarder kronor årligen och lyfts nu fram som en motor för tillväxt. I regeringens nya strategi för KKB betonas export, företagande, internationalisering och vikten av mellanhänder och främjande strukturer. Men samtidigt som ambitionerna höjs, försvagas en fungerande infrastruktur som redan idag till bär upp stora delar av denna bransch.
Finansieringen understiger nu i praktiken nivån från före pandemin – samtidigt som regeringen talar om KKB som basnäring.
Centrumbildningarna – 13 rikstäckande organisationer för professionella kulturskapare – är en unik svensk modell som funnits i snart 60 år. Vi är inte myndigheter, utan fristående och medlemsdemokratiska organisationer som kombinerar uppdragsförmedling och yrkesstöd inom varje kulturområde. Vi tillhandahåller en fungerande arbetsmarknadsstruktur för kultursektorn. Tillsammans samlar centrumbildningarna över 13 000 yrkesverksamma, i huvudsak mikro- och soloföretag. Genom oss förmedlas årligen över 56 000 arbetstillfällen – mångdubbelt fler än den statliga kulturarbetsförmedlingen, AF Kultur Media. Vi kopplar samman professionella kulturskapare med beställare, publik, skolor, arrangörer och internationella aktörer.
Trots detta har den samlade statliga finansieringen till dessa 13 centrumbildningar minskat med närmare tio procent sedan 2021. Justerat för inflation motsvarar det en reell nedgång på 27 procent.
I årets beslut minskade ramen ytterligare. Finansieringen understiger nu i praktiken nivån från före pandemin – samtidigt som regeringen talar om KKB som basnäring.
Detta sänder en oklar signal om vilken roll regeringen faktiskt tillskriver den befintliga infrastrukturen. Att centrumbildningarna både behövs och fungerar råder inga tvivel om. Vi är kostnadseffektiva, flexibla och redan etablerade. Varje investerad krona till oss genererar det fyrdubbla tillbaka till statskassan.
Frågan är enkel: Vem tar ansvar för att den infrastruktur som redan genomför viktiga delar av Sveriges KKB-strategi också ges förutsättningar att göra det långsiktigt?
Genom centrumbildningarna nås årligen över 2,2 miljoner barn och unga av film i skolan samt får läsfrämjande insatser ledda av professionella författare och översättare. Svenskt konsthantverk, dramatik, musik, dans och cirkus når hundratusentals i publik, nationellt och internationellt. Konstnärer förmedlas gestaltningsuppdrag för tiotals miljoner kronor varje år. Hundratals exportinsatser och samarbeten genomförs via väletablerade nätverk och närvaro på internationella plattformar, mässor och festivaler.
I strategin för KKB betonas att staten inte ska skapa nya strukturer där fungerande modeller redan finns. Ändå finansieras centrumbildningarna uteslutande inom kulturbudgetens pressade ram – trots att verksamheterna i praktiken uppfyller lika mycket närings-, export- och arbetsmarknadspolitiska mål som kulturpolitiska.
Det är en systemisk inkonsekvens att tala om KKB som basnäring utan att säkra den intermediära infrastrukturen. Företagande, export och innovation uppstår inte ur ett vakuum. De kräver stabila strukturer som kopplar samman kompetens och marknad. Centrumbildningarna är just en sådan struktur. Neddragningarna vi nu erfar innebär att marknadsfunktioner, specialistkompetens och internationella nätverk riskerar att försvinna. Om regeringen menar allvar med sina ambitioner för KKB som basnäring måste finansieringen till centrumbildningarna öka. En finansiering som liksom centrumbildningarna verkar i skärningspunkten mellan kultur-, närings- och arbetsmarknadspolitik – med långsiktiga och hållbara villkor.
Så vi frågar igen: Vem tar ansvar för att den infrastruktur som redan genomför viktiga delar av Sveriges KKB-strategi också ges förutsättningar att göra det långsiktigt?
Debattörerna:
Petra Norman, ordförande Centrum för dramatikElisabeth Boogh, ordförande Centrum för fotografiOlle Strandberg Colling, ordförande CirkuscentrumAnne-Sofie Eriksson, ordförande Danscentrum SverigeAnna Nevander Lagerlöf, ordförande Filmcentrum Riks FörfattarcentrumValeria Hedman, verksamhetsledare IllustratörcentrumSusanne Helgeson, ordförande KonsthantverkscentrumKonstnärscentrum RiksStefan Klaverdal, ordförande Musikcentrum RiksMiku Maria Gustavsson, ordförande SeriefrämjandetTheodor Ryan, ordförande TeatercentrumNika Abiri, ordförande Översättarcentrum
Kommentarer
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler. Läs reglerna innan du deltar i diskussionen. Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.
