Ska S-kurvan rädda klimatet?

Det går rasande fort nu. Den ansamlade mängden av utsläpp av växthusgaser har ökat och är idag så stor att vetenskapen inte tror att man kan återvända till det förindustriella klimatet då haven, marken, skogarna klarade av att lagra de växthusgaser vi skapat. Det betyder att stora och snabba förändringar av natur, väder, jordbruk, vatten och katastrofer kan ske på bara några år.

Det är lätt att bli pessimist inför de utsikterna.

Men vi vill hävda att det kan gå snabbt åt andra hållet också.

Det finns idag teknik som snabbt kan bryta utsläppen och skapa en stabilare värld vad gäller klimatet.

Först handlar det om att snabbt stoppa de utsläpp vi har, sedan att bygga en värld där de nödvändigheter människan behöver inte ökar ansamlingen växthusgaser, utan minskar dem.

Klimatkrisen består till 70 procent av smutsig energi. Kol, olja och gas. 15 procent består av utsläpp från matproduktionen. Ytterligare 15 procent består av skogsskövling där antalet nedtagna träd är så stor att återväxt inte hinner med att kompensera.

De flesta nedtagna träd blir kortvariga varor och bränns inom två år.

Om världen väljer att lösa skogsskövlingen handlar det alltså om att både minska förbränningen av skogsråvara men också om att använda den avverkning som kan ske i långlivade produkter, trästommar, möbler, golv osv och inte kortvariga som papper eller flis. Svenska forskare har till och med tagit fram batterier baserade på träets Lignin.

Att lösa dessa 15 procent av klimatkrisen är kanske en av de enklaste frågorna.

Att lösa utsläppen från jordbruket är svårare då det handlar både om att få bort all fossil energi i form av konstgödsel och ersätta det med tillskott som inte avger växthusgaser. Samtidigt måste maten bli både billigare och mer rättvist fördelad. Nu är detta ingen bok om jordbruksmetoderna som finns, där hänvisar vi gärna till biologen och författaren George Monbiots bok ”Ny jord” som går igenom alla alternativa metoder och diskuterar dess fördelar och problem. Boken avslutas med den nya teknik som växer industriellt och som handlar om att omvandla koldioxid med hjälp av mikrobakterier och ren energi (solel i första hand) vilket gör att proteiner kan odlas i tankar utan utsläpp. 

Den här tekniken kallas ”Precisious fermentation” och är en av de största förändringarna vad gäller matproduktion vi kan se idag. Om man med tekniken producerar mjölk görs det alltså utan kor och till en kostnad som är kanske 80 procent lägre än konventionellt industrijordbruk. Det är just att maten kan bli så mycket billigare som gör att en sådan teknik snabbt kan förändra utsläppen från matproduktionen.

Men ny teknik innebär också att vem som tillverkar maten kan förändras. Idag är det 25 stora internationella bolag – alla är de livsmedelsjättar – som investerar i den nya tekniken, men det intressanta är att när den utvecklas kan den lika gärna produceras lokalt och därmed bli inslag i en annan mer självförsörjande lokal ekonomi.

Även dessa 15 procent av utsläppen kan alltså minskas och mycket av industrijordbruket med sin tveksamma behandling av djuren och matjorden kan ersättas av nya lösningar.

Men det viktigaste och politiskt svåraste är att lösa energifrågan. Och det handlar konkret om att ersätta fossil energi med förnybar och göra det till mycket lägre kostnad än vad ny gas eller olja kostar. Bara om den nya rena energin är billigare kommer den att kunna vinna mot den smutsiga energin, det är den hårda lärdomen vi drar utifrån misslyckandet med omställningen sedan 40 år tillbaka.

Rent ekonomiskt är det självklart att fossil energi är dyrare än ren energi om man räknar in de skador den fossila energin gör på våra samhällen.

Men nu räknas inte kostnaden av att bränna diesel i en bil, eller elda med kol i ett kraftverk. Det finns ingen kostnad för utsläppen för den enskilde brukaren eller för producenten. Politiken har i praktiken inte klarat sitt jobb utan gett efter för det kapital som investerat tusentals miljarder i mer fossil energi.

Ett 40-årigt misslyckande kan givetvis sprida hopplöshet.

Men tack vare ny teknik så står vi inför en energirevolution som snabbt kan ändra den här bilden.

Redan idag kan man skapa energiproduktion av sol, batteri, vatten och vind som tillsammans blir mycket billigare än den gamla fossila energiproduktionen.

Det är fullt möjligt att bygga lokala energigemenskaper där den energin kommer från solceller och batterier som gör att solelen levererar 24/7 året om.

På samma sätt kan geoenergi idag försörja ett fjärrvärmenät om det kombineras med solfångare.

Eller så kan vi titta på stora system.

Kalifornien bevisade 2024 att ett elsystem med batteri, sol och annan förnybar el klarar det det gamla förbränningssystemet inte klarade. Öka elkonsumtionen med elbilar och värmepumpar, minska belastning på elnätet (!) och detta genom att solel ökade med 31 procent och batterikapaciteten fördubblades mellan 2023 och 2024. Allt detta gjorde att delstatens kol,, gas, olja använde 40 procent mindre smutsigt bränsle 2024. Medborgarna fick mer el, mindre utsläpp, bättre standard och säkrare elnät.

Att tekniken finns betyder dock inte att den automatiskt används i en värld där det stora kapitalet lever på och äger den fossila energin.

Men då är det viktigt att titta på den så kallade ”S-kurvan”.

S-kurvan är en känd utvecklingsbild av hur disruptiva teknologier slår sönder gammal härskande teknik på bara några år.

Det klassiska exemplet är att det bara tog tio år att ersätta alla transporter i New York i slutet av 1800-talet, från häst och vagn, till bil. Hela transportsystemet förändrades av explosionsmotorens seger.

I närtid har vi all sett hur Smartphones slog sönder det gamla mobiltelefonsystemet och ersätta det med ett digitalt system som innebär att miljarder människor nu har en dator, en TV, en telefon och en global kommunikation via satelliter samlade i den egna fickan där mobilen väntar.

S-kurvan handlar om att när det kommer ny teknik så händer väldigt lite de första åren. Men sedan börjar massproduktionen pressa ner priserna på tekniken samtidigt som den förbättras. i ett diagram ser det ut som om spridningen går upp i ett nästan lodrätt streck. Efter några år når tekniken hälften av marknaden och sedan är det inget som stoppar omvandlingen. Först när 80–90 procent av marknaden (tänk till exempel på bilar) är omvandlad avtar prisutvecklingen och en ny nivå för den nya tekniken stabiliseras.

Det här, att en ny teknik på tio år kan bli globalt dominerande är ett av de viktigaste fenomenen för att klara klimatkrisen.

Problemet är att det är svårt att se utvecklingen när man lever mitt i den. Men om man tänker på hur lång tid det tog för smartphones att finnas på alla marknader och slå ut de äldre telesystemen, så får man en känsla för hastigheten som saker kan förändras.

Men vi kan se andra exempel från 2024 som visar på något större.

92,5 procent av all ny el kom från sol, vind och annat förnybart globalt 2024. Det är helt enkelt billigare och enklare att skapa ny el med sol än med någon annan teknik.

Tysklands kol har halverats på 12 år samtidigt som kärnkraft raderats ut. Gasel minskar nu snabbt.

Kol var nära 40 procent av Englands el 2012, idag är det 0 procent.

I USA stod kol för 50 procent av elproduktionen år 2005, nu 2025 är den nere i 15 procent.

Men vi överrumplas också av hastigheten som nya produkter blir självklara. Volvo lastvagnar har exempelvis börjat sälja en långtradare som åker 60 mil på el och som laddas på 40 minuter. produkten lanserades 2025 och det var nog få som trodde det bara några år tidigare.

Hälften av alla nya bussar i EU är elbussar år 2024.

Bilföretaget BYD har just lanserat en ny elbil laddas på fem minuter och kan åka 100 mil.

Hälften av alla nya bilar i Kina var 2024 rena elbilar.

Även i USA ökade batterierna med 64 procent 2024. Trots Trump och ett envist motstånd från oljebolagen.

S-kurvan uppstår i all ny teknik som når en massmarknad.

Den största sänkningen av privata utsläpp i Europa är kombinationen av egen elproduktion på medborgarnas tak och eldriven värmepump som ersätter förbränning. Om de boende lägger till en elbil minskar utsläppen så man närmar sig de 1,5 ton som är det max var och en bör ha för att hantera klimatkrisen.

Det som skiljer denna kris från andra ekonomiska kriser är kanske just detta. Människor kan själva gör en stor insats även när politiken gör tvärtom. Kombinationen av billigare energi privat och bättre komfort är svårslagen.

Vi tänker sällan på all ny teknik som vi tar till oss och som efter bara några månader känns självklar.

Låt oss slutligen ta denna bok som ett exempel. De första upplagorna var till 100 procent tryckta böcker. 2011 gjorde vi även en digital version som då sålde i tio procent av den tryckta upplagan.

Men efter det producerades en webbversion av boken som spridits i över en miljon exemplar.

Denna nya version kommer tryckas, men vi räknar med att 95 procent av boken sprids digitalt.

Det som var otänkbart för 20 år sedan, är en självklarhet idag.

Den stora skillnaden mellan att trycka många exemplar eller att sprida digitalt är nog självklar för de flesta. Det kostar mycket att trycka och distribuera en bok. Varje exemplar har en ny kostnad.

Men det kostar nästan inget att sprida en digital version med samma innehåll.

Det här kallas att man får nära noll i marginalkostnad.

När vi får det vad gäller energi har klimatkrisen också lösts. Solceller har sjunkit över 80 procent i pris sedan vi började sätta upp dem 2008. Batterier gör idag samma prisresa.

Det som var omöjligt blir möjligt med ny teknik, låg kostnad och människor som får makt att göra en insats själva.