Problemet med olja är politik

Världens rikedom bygger på olja. Det är inget litet påstående, men sant. Världens BNP-utveckling är nämligen framtagen genom billig energi. Hela den väldiga rikedomsökningen hänger samman med att världen tagit fram lagrad energi från jordens inre.

Energi är inte vilken vara som helst. Det är själva grunden för alla samhällen, all civilisation. Vi började med elden, lärde oss tämja vinden i Egypten för 5 000 år sedan, utveckla vattenkraft och så småningom ångkraft, men det var först när kolet kom och sedan oljan som ekonomin och rikedomen på jorden exploderade.

Innan dess hade människan och hennes djur varit vår största energi. Slavsamhället och det feodala livegenskapssamhället berodde i grunden på att vi saknade annan energi än den vi själva tog fram. Människans eget handarbete gav rikedom till en växande överhet, men vi kunde föda få människor totalt sett.

Allt det ändrades med kol och olja.

Fossil energi som skapades för miljoner år sedan verkade ”gratis”.

Den enda kostnad företagen som tog makten över oljetillgångarna hade var i princip kostnaden att pumpa upp och frakta råvaran. De långsiktiga skador oljan åstadkommer har aldrig funnits med i prisbilden.

Det är viktigt att inse att olja inte bara handlar om bränsle till våra bilar. Vore klimatfrågan bara en fråga om hur vi ska driva de hjulen skulle den vara lättare att lösa.

Olja, kol och gas utgör över 80 procent av världens energi, det är en enorm kraft som ska ersättas och den griper in i alla delar av ekonomin.

Alla transporter styrs av olja.

De flesta industriprocesser inkluderar olja, nästan all plast är olja, varje mobiltelefon är byggd av det svarta guldet.

Allt jordbruk, utom några ytterst få promille ekologiska jordbruk, är baserat på olja. Dels för själva produktionen i form av drivmedel till traktorer och så vidare. Men också genom att konstgödsel faktiskt är en produkt av fossil gas.

Mänsklighetens beroende av smutsig energi är den verkliga orsaken till att så lite gjorts för att bromsa klimatkrisen.

Förr berodde det på att vi inte hade alternativ till fossil energi.

Men numera beror det mer på att de som äger energisystemen aktivt arbetar för att bromsa framväxten av energiproduktion som ersätter olja, kol och gas.

Detta kan ju kännas som hopplöst men i själva verket berättar det om att det idag går att skapa en utsläppslåg ekonomi.

Idag handlar det inte om vad vi kan.

Utan vad vi vill.

Det faktum att USA varit det land som kontrollerat världens olja och har som strategiskt program att fortsätta göra det (ibland genom direkta krig) innebär förstås en tröghet i sig. Att landet har de största oljebolagen betyder också att oljeindustrins makt (som är djupt lierad med de stora bankernas makt) ligger som en våt filt över politiken.

Oljelobbyn har varit en konserverande kraft som bromsat varje försök till alternativ och utveckling som kunde innebära ett hot mot den egna vinsten och makten.

Redan vid den första oljekrisen 1974 identifierade världen de alternativ som kan ersätta fossil energi. Vatten, vind och sol. Sedan dess har energibolagens investeringar gått till allt utom vind och sol, och nyskapad vattenkraft är en raritet. Faktum är att statliga stöd till olja är mycket större än stöd till ny ren energi. Jämför man USA:s subvention av olja med stöd till ny alternativ energi är det generande.

Globalt har världen satsat tio gånger mer på förstörande energi än på förnybar de senaste decennierna, alltså under åren då vi känt till och diskuterat klimatkrisen.

Det är först de allra senaste åren som förnybar energi blivit globalt på samma nivå som investeringar i olja, kol och gas.

En av anledningarna är att Europa återigen fått se ett stort krig utvecklas. Rysslands angrepp på Ukraina har gjort att de stora EU-staterna tvingas investera tusentals miljarder för att få fram en annan energi än den Ryssland levererat.

Skogar av vindkraft omgärdar de stora tyska städerna idag. Allra mest ökar solkraft där ny teknik med batterilager ger en snabbare ökning av det energislaget än någon annan någonsin. Solel ökar snabbare än allt annat globalt.

Framförallt den smutsigaste energin, kol, som har fått se en extremt snabb minskning.

År 2005 var USAs energimix till 40 procent kol. 2024 har det minskat till 15 procent.

Ett ännu bättre exempel är kanske Storbritannien där kolets andel på 40 år gått från 50 procent till 0 procent.

När detta skrivs 2025 finns det anledning att skriva om hur klimatkrisen kan lösas och inte bara berätta om hur kapitalet förstör vår framtid.

Som en detalj kan nämnas att världens största publika fond, den norska oljefonden, efter årtionden av envis investering via börsen, där målet varit att äga en procent av alla stora företags aktier som säkerhet för framtiden, äntligen under 2024 började man också investera direkt i ny ren energiproduktion.

Man kan naturligtvis prata bort det här och säga att det är misstag och okunskap som ligger bakom 40 års misslyckande i energifrågan.

Men man kan också se det på ett annat sätt. Precis som den katolska makten höll tillbaka vetenskap och teknisk utveckling i flera hundra år är det idag finanskapitalet och oljeindustrin som hållit tillbaka utvecklingen, kanske inte hundratals år men väl 100.

Men det viktiga i den berättelsen är att det som varit inte längre måste vara.

Ja, vi vågar skriva att allt tyder på att denna förstörelser kan ändras till klimatpositiv energiproduktion väldigt snabbt.