Varför kan andra länder minska arbetstiden?

Argumenten mot en minskad arbetstid med bibehållen lön är i princip alltid desamma från borgerliga ekonomer och näringsliv. Det blir för dyrt och det försvårar konkurrensen med andra länders företag.

Lyckligtvis finns det dock flera exempel på att det här inte stämmer.

Vi kan ju titta på utvecklingen hos ett av våra grannländer, Tyskland, se diagram 6.9. Det här är ingen okänd statistik men märkligt osynlig i den svenska debatten, även från fackliga företrädare. Tyskland hade fram till slutet av 1990 talet en högre årsarbetstid än Sverige. Det var så tyska företagare försökte konkurrera med bland annat Sverige. Folk jobbade många timmar.

Men sedan dess har årsarbetstiden, mycket genom starka tyska fackföreningars arbete, fortsatt minska jämfört med Sveriges. Och ingen kan nog påstå att tyska företag har förlorat i konkurrenskraft jämfört med svenska på grund av för lite arbete.

Det som hänt är en stor förbättring för tyska löntagare, medan utvecklingen stått relativt stilla i Sverige.

Island som föregångare

Även Island är ett intressant exempel på arbetstidsförkortning och då inom den offentliga sektorn. Svenska Kommunal gjorde 2022 en rapport, ”Tid för förändring”, som bland annat berättade om den genomförda arbetstidsförkortningen på Island.

Den skedde 2021 och var en del i kollektivavtalet för offentligt anställda. Minskningen var från 40 till 36 timmars arbetsvecka för dagtidsarbetare. Skiftarbetande kunde komma ner till 32 timmars arbetsvecka.

Och detta har genomförts utan sänkt lön för de anställda.

Arbetstidsförkortningen har gett flera goda effekter på hälsa, stress och sjukskrivningar. Men den har också inneburit att fler arbetar heltid, färre jobbar deltid. Och den offentliga sektorns problem med rekrytering av ny personal, har minskat.

Förkortningen genomfördes genom en serie försök med olika grupper flera år innan avtalet kom att gälla alla.

Intressant är att det sedan påverkat arbetstiden för även andra delar av arbetsmarknaden.

Ett diagram från över utvecklingen i Island visar detta, se diagram 6.10 nedan.

Det intressanta med Island är kanske att det krävs en stark facklig organisering och vilja att slåss för förändringen, det räcker inte med politiska partiers intentioner eller nationalekonomers rapporter.

Kortare arbetstid är fullt möjlig både ekonomiskt och organisatoriskt i våra moderna samhällen.

Men det krävs fortfarande kamp och envishet från löntagare för att få någon förändring överhuvudtaget.