Är sjukförsäkringen ett problem?

Om man diskuterade antalet sjuka i Sverige som ett hälsoproblem, alltså att det är orimligt att så många blir sjuka på jobben, då skulle det kunna vara en bra diskussion. Varken ekonomi eller samhället som helhet blir ju bättre av att jobben gör oss sjuka.

Men det är inte så sjukersättningarna har diskuterats.

Utan som ett ekonomiskt problem, där ersättningarna leder till fusk och lathet hos medborgarna. Det är individerna som är problemet och det är därför ersättningar ska minskas och kontrollen bli hårdare.

Den här bilden är falsk. Vid granskning av antalet felaktiga utbetalningar visar det sig handla om promille, inte procent, av våra sjukersättningar. Bakom mytbilden ligger politiska motiv, men också märkliga påståenden från Försäkringskassans tjänstemän. Vi kan börja med en gammal bild från 2008 som de använde för att analysera ”problemet”.

Jämförelsen mellan nordiska länder verkar visa på ett svenskt problem. Varför är vi sjukare än till exempel danskar? En av förklaringarna kan ju vara att vi hade väldigt hög sysselsättning 1990 när kurvan var som högst. Om alla som vill får jobba betyder det att även de med mindre stark hälsa kan få arbeta en del. Förutsatt att de kan ta ut sjukdagar när kroppen säger ifrån.

Svenska löntagare jobbar mer än andra länder när man närmar sig pensioneringen.

Men lika viktigt är att titta på hur sysselsättningen ser ut bland de äldre i arbetskraften. Här är Sverige faktiskt ett helt unikt land. Vi är bäst i världen på att arbeta länge! Se diagram 6.5.

Detta är en historisk framgång, svenska löntagare jobbar mer än andra länder när man närmar sig pensioneringen.

Det märkliga är att detta faktum – vår stora arbetsvilja och förmåga att arbeta högt upp i åldrarna – samtidigt blivit underlag för en propaganda om att vi är ”fuskare” i sjukförsäkringsfrågan. 

En försäkring som gick med vinst

Men är det ändå inte ett ekonomiskt problem med många sjukdagar? Nej. Tvärtom. Sverige har ett system av avgifter till sjukersättningen som klarat de många sjukdagarna utan problem. Ja, vi betalade faktiskt in mer än vad vi tog ut i årtionden.

Det här betyder att sjukförsäkringen förvandlades från en försäkring där alla hade rätt till sjukersättning de dagar man mådde dåligt till en försäkring som går med vinst och ger staten ett betydande överskott.

Sammantaget gick sjukförsäkringssystemet mellan 2002 och 2011 med ett samlat överskott på 80 miljarder! Försäkringskassan räknade 2011 med att detta överskott fram till år 2015 skulle växa till 135 miljarder.

Idag finns ingen statistik som redovisar överskottet utan försäkringsavgifterna blir en del av statens inkomster ungefär som vanliga skatter.

Allt mindre andel av vår ekonomi går till de sjuka

Det vi kan se är däremot hur den långa kampen för minskade utbetalning av sjukförsäkringspengar har fungerat.

Allt mindre andel av vår ekonomi går till de sjuka, utan att antalet sjuka för den delen minskat motsvarande, se diagram 6.6.

Idén med sjukförsäkringen var förut att trygga ekonomin för de arbetande även vid långvarig sjukdom. Trygghet var målet och därmed möjlighet till rehabilitering och omskolning.

Idag gäller en annan politik där låg sjukersättning med hårda inhumana villkor används för att tvärtom skapa otrygghet för löntagarna. Rädslan för att bli sjuk handlar då inte bara om själva sjukdomen, utan om man kan få ett värdigt liv vid sjukdom.

Den här förändringen har gjorts med argument om att de sjuka fuskar. Om sjukförsäkringen idag legat på samma nivå som på 1980-talet, så hade de årliga utbetalningarna varit 240 miljarder kronor högre än vad de är.

I själva verket är det nog politiken som fuskat genom att ta ut avdrag på lönen för en sjukförsäkring som sedan används till något annat än den trygghet ordet försäkring borde innebära.