Fram till bokens sista 70 sidor händer nästan ingenting, men det spelar ingen roll.

Bora Chung får fram sin feministiska agenda genom gore och äckel

I Johannes Klenells ”Bananrepubliken Sverige” kartläggs klägget som rånat vår gemensamma välfärd.

I nya boken ”I hängmattan” låter sig Johan Jönson uppslukas av naturens skönhet. 

Teodor Stig-Matz skriver ett manifest för den litteratur som saknas på 20-talet – litteratur för en värld som brinner.

I tredje boken om Ester Nilsson verkar författaren ha blivit lite för förtjust i sin egen karaktär.

Teodor Stig-Matz baxnar över det 5 000-bitarspussel till romankaraktär Tina Åmodt lagt upp på bordet.

Det var kanske tur för Svenska akademien att han aldrig fick Nobelpriset 

Den ständige nobelpriskandidaten blev 83 år. 

All litteraturkritik är nästan helt inkorporerad i medelklassens normer – Göran Greider svarar Magnus Ringgren.

I en kaotisk tid kan inte en författare dra sig tillbaka, menar Goncourtpristagaren Éric Vuillard. 

Det finns många skamfyllda ögonblick att minnas i ett liv, och det gör Hafni.

Jerker Virdborg leker med både berättare och språknivåer i ”Bro, bro”

”Härverk” handlar om hur man blir av att växa upp som barn till en halvkriminell riskkapitalist.

Det var de som bar fram arbetarlitteraturen och Elsie Johansson, skriver Magnus Ringgren.

I Sanja Särmans debutroman utforskar tonåriga Xu internets oändliga pornografiska möjligheter.

Det finns hemliga dokument, säger den tidigare ständige sekreteraren. Dokument som helt förändrar bilden av vad som egentligen utspelade sig.

I Theis Ørntofts fjärde roman är italienska marmorskivor, dörrar av teak, Mogensenstolar och charterresor inte ett tecken på inskränkthet. 

Cilla Ramneks och Helena von Zweigbergks bok om att åldras är inte långt ifrån en ihophäftad mailtråd.

Hans Gunnarsson berättar om brevbärare i medelåldern vars förhållanden går i kras på mer eller mindre tragiska vis.