Göran Greider: Vad är det för tid vi lever i?

Vad är det för tid vi lever i? Vårt behov av att orientera oss i i tiden är i själva verket enormt – och så är det var vi än befinner oss på den politiska vänster-högerskalan. Den som till synes redlöst driver genom år, årtionden och kvartssekler kommer till slut att märka att vilsenheten påverkar själva det inre själstillståndet.

Den som idag kallar sig vänster har fått bevittna hur mycket av det han eller hon trott på smulats sönder till oigenkännelighet, vare sig det galler välfärdsstaten, nedrustningstänkandet eller den arbetarklass som länge ansågs vara den progressiva motorn i samhället.  Nu röstar arbetarklassen ofta i djupaste besvikelse  långt högerut och har rentav bidragit till att såväl Trump kommit till makten som till SD:s tillväxt.

Och den som står till höger i det som nyss var en självklar borgerlighet har fått uppleva att denna borgerlighet knappt längre finns kvar – den äts upp av högerpopulismen – men inte bara det: Den liberala världsordning som USA var en garant för är på väg att krackelera. Det är en ironi utan like att det medlemskap i Nato som borgerligheten till slut uppnådde, sammanfaller med en era då försvarsalliansen helt enkelt ruttnar inifrån.

Carl Bildt kallar vår tid för den stora oredans tid, men det hjälper oss inte särskilt mycket. För här har vi en märklig situation: Varken traditionell vänster/arbetarrörelse eller traditionell borgerlighet har något att på allvar hålla sig i. Alla famlar. När nu ett nytt år rullar in över oss kan ingen med någon trovärdighet förutspå hur världsläget ter sig ens om ett halvår. Har Kina tagit det slutliga steget och erövrat Taiwan? Har vapenstillestånd till slut blivit rådande i Ukraina efter att stormakterna kommit överens över huvudet på ukrainarna?

Både till vänster och bland liberaler och konservativa tycks Europa vara det som alla nu klamrar sig fast vid. Det är drömmen om en ny stormakt, militär och ekonomisk, att hålla sig i när den gamla sviker och den drömmen är i grunden auktoritär. Ty varje stormakt kommer att skaffa sig en intressesfär att värna längs sitt imperiums gränser, varvid övriga världen glöms bort.

Man märker det i tongångarna från Folk och försvar i Sälen: Alla hoppas nu på Europa, samtidigt som detta Europa alltmer överger världens fattiga. Biståndet till Afrika kapas överallt för att få loss pengar till upprustning men det är som att detta inte är en fråga överhuvudtaget: Det viktiga är att värna Europa, som en vrakspillra att hålla sig flytande på när alla världsbilder förlist. Bygg en europeisk militärbas på Grönland, är ett nytt utrop.

Alla kommentatorer, alla nyhetsjournalister och alla politiska företrädare nyttjar termen ”geopolitik” när det rådande kaoset ska beskrivas. De gör det utan minsta insikt om att själva detta ord ekar av artonhundratalets koloniala tänkande, där makten över territorier och handelsområden var viktigare än allt annat. Själva det rådande språkbruket speglar i själva verket den nyimperialistiska era vi befinner oss i.

Jag kan inte hitta något bättre ord än just imperialism eller nyimperialism för att namnge vår tid. Då ska man också komma ihåg att imperialismen alltid också var ett uttryck för kapitalismen och inte bara ett slags ideologiskt uppsvälld nationalism. Den militära makten hos supermakterna USA och Kina vilar på kapitalism och det gäller även Ryssland som på många sätt är ett extremt nyliberalt land. Vi lever i oligarkernas och supermiljardärernas era. Och den sammanfaller med den rådande imperialistiska jakten på territorier, vare sig det är Taiwan, Ukraina, Gaza eller Latinamerika.

I den meningen borde all slags vänster idag vara mindre vilsen än den traditionella högern. På vår kant finns en lång analystradition av hur kapitalism definierar vilken politik som råder och gäller. Liberaler saknar en sådan analys.

Den stora oredans tid är i grunden den tid när kapitalismen definierar oss och de internationella relationerna helt och hållet. Liberaler och borgerlighet kommer aldrig att förstå det. Vänstern, hur vilsen även den är, kan iallafall förstå det.