Sedan 1988 har Sverige haft en unik lag i världen som ger mjölkkorna rätt till sommarbete. Det svenska beteskravet, som även kallas för Astrid Lindgren-lagen, säger att mjölkkor ska ha rätt till grönbete utomhus, minst sex timmar om dagen i minst två månader per år.
Men detta kan nu vara hotat.
År 2023 tillsatte regeringen en utredning om ”stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd”. I höstas lade utredaren fram förslaget att betesrätten ska luckras upp så att kor kan hållas instängda inomhus året runt.
De som argumenterar för detta menar att kravet på betesrätt är dyrt och gör svensk mjölkproduktion mindre konkurrenskraftig. Men inget kan vara mer fel, och det finns flera skäl att ifrågasätta argumenten.
Sverige har en lång tradition av sund djurhållning. När branschen märker sina produkter med ”från Sverige” är det för att man vet vilket värde det skickar till konsumenterna. Kunderna litar helt enkelt på att svensk kött- och mjölkproduktion är bättre för en själv och för djuren. Man vet att det knappt förekommer antibiotikaresistenta bakterier hos djur i Sverige eftersom svenska bönder använder minst antibiotika av alla EU-länder.
Beteskravet spelar alltså en stor roll för förtroendet för svensk mjölkproduktion och det är därmed en konkurrensfördel. Därför är det inte heller överraskande att en undersökning från SLU visade att 85 procent av de svenska konsumenterna vill behålla betesrätten och gärna betalar lite mer för det.
Kor är flockdjur med starka sociala behov. De mår bra av att röra sig fritt, beta färskt gräs och följa sina naturliga beteenden. SLU:s forskning visar att kor som får vistas ute rör sig mer och mår bättre. De drabbas i mindre utsträckning av benproblem och andra sjukdomar som är vanliga vid inomhusvistelse.
Att låsa in dem året runt riskerar att leda till både fysisk och psykisk stress hos korna. Jordbruksverket visar i sitt remissvar att slopat beteskrav skulle ”öka sjukligheten och därmed antibiotikaanvändningen i berörda besättningar och dessutom orsaka djurhållarna ekonomiska förluster”.
Men det handlar inte bara om korna. Betande djur spelar en avgörande roll för vår natur. De håller landskapet öppet och bidrar till biologisk mångfald. Över 40 växtarter per kvadratmeter kan finnas i en betad hage. Det skapar en flora där insekter, fjärilar och fåglar trivs – arter som annars riskerar att försvinna. Utan kor på bete växer markerna igen och många av våra mest värdefulla naturmiljöer går förlorade.
Självklart ska bönder ges bra villkor. Utmaningarna inom lantbruket är stora – med pressade mjölkpriser och ökade kostnader – men lösningen kan inte vara att försämra för djuren. I stället borde stödsystem och villkor anpassas så att betesdriften kan fortsätta vara möjlig och lönsam.
Nyligen ställde sig riksdagen bakom rätten för kor att beta. Man skickade därmed ett budskap till regeringen om att inte ta bort beteskravet. Det återstår dock att se om regeringen kommer att lyssna på expertisen och konsumenterna – eller gå emot allt och alla.
