Somar Al Naher: Företagen använder Black friday för att lura dig – och regeringen hjälper till

På fredag inleds Black friday. En kampanjdag skapad av detaljhandeln, där företagen under en kort period pressar fram konsumtion med aggressiv marknadsföring. Syftet med ”rean” är att få oss att shoppa mer än vad vi har tänkt. Numera har kampanjen stretchats ut, i vissa fall håller köpfesten på en hel månad.

Många kanske tänker att rean är bra för plånboken, att den räddar familjens julklappsstress. I dessa tider där många kämpar med ekonomin gör varje krona skillnad.

Men tyvärr är många av reorna inte så positiva som de verkar. En granskning från brittiska konsumentorganisationen Which? visar att nio av tio erbjudanden antingen varit billigare vid andra tillfällen under året eller haft exakt samma pris.

I Sverige är det likadant. Vissa företag höjer priserna i god tid före rean för att få ”rabatten” att framstå som större än den egentligen är.

Sajten Prisjakt som gått igenom miljontals prissättningar menar att 13 procent av nätbutikernas priser höjts med över 10 procent.

Sedan 2022 kräver Prisinformationslagen att företag ska ange det lägsta priset under de senaste 30 dagarna vid en påstådd rea. Men företagen har kommit på ett sätt att runda lagen genom att höja priserna redan i oktober. Och enligt Konsumentverket bröt fyra av tio e-handlare mot reglerna förra året genom att inte ange korrekt information om tidigare prissättning.

Att vi måste sluta shoppa så mycket som vi gör är nog de flesta medvetna om. Men att moralisera över individens konsumtion är att börja i fel ände. Pekpinnar och skuldkänslor väger lite i mötet med företagens noga uttänkta manipulation.

En metod som många sajter använder är stress och känslan av ”FOMO”, att vi riskerar att missa något om vi inte genast fattar ett beslut. Påståenden som ”Endast 2 kvar!”  eller en timer som räknar nedåt på hemsidan är gjort för att trigga köp.

Andra välbekanta slogans är ”Köp tre, betala för två” och ”köp mer för fri frakt”.

Målet för företagen är att höja sin marginal genom att få oss att köpa sådant vi inte behöver. Ibland luras vi att tro att de nästan ger bort prylar, att om vi bara är snabba nog så kommer vi att ”fynda”.

I stället för mental styrka och självdisciplin behöver vi bättre skydd. I Sverige har civilsamhället spelat en väldigt viktig roll för oss konsumenter. Men nu är det slut med det. Vår Tidö-regering har valt att kraftigt strypa det statliga stödet till konsumentorganisationer.

År 2023 fick 22 organisationer dela på drygt 14 miljoner kronor, sedan halverades budgeten till 7 miljoner 2024 och nästa år tas det bort helt. I praktiken kastar regeringen oss konsumenter till vargarna.

För paraplyorganisationen Sveriges Konsumenter, som har byggt sitt oberoende på ett statligt grundstöd sedan 1992, innebär beslutet att verksamhetsstödet försvinner över en natt. Ett stöd som gjort det möjligt att granska företag, följa upp bedrägerier och föra svenska konsumenters röst i EU.

Sedan 2006 ger Sveriges Konsumenter dessutom ut tidningen Råd & Rön, som testar allt från hur vattentäta barnskor är till kemikalier i konservburkar.

Det strypta stödet till konsumentorganisationerna väcker märkligt nog ingen större debatt. En möjlig förklaring är att regeringen genomför många försämringar, på många områden, i en sådan rasande hastighet att vi knappt hinner uppfatta vad som faktiskt händer.

Hur ska vi kunna handla smart, hållbart och fatta informerade beslut när spelreglerna försämras medvetet och systematiskt?