Leo Vene: Nu ska vi se om Fifa verkligen ”respekterar kulturen”

Det finns formuleringar som återkommer varje gång internationell idrott hamnar i klinch med mänskliga rättigheter. Inför fotbolls-VM i Qatar 2022 användes exempelvis uppmaningen att ”respektera kulturen” flitigt, som förklaring till varför spelare inte kunde bära regnbågsarmband, varför supportrar fick sina flaggor konfiskerade eller varför Fifa ansåg sig tvunget att hota med kännbara straff mot dem som hade mage att streta emot. Det handlade, sades det, inte om att ta ställning, utan om att visa respekt för värdlandet.

Mitt i detta höll Fifa-presidenten Gianni Infantino också sitt numera ökända försvarstal, i vilket han förklarade att han ”i dag kände sig gay”, ”i dag kände sig funktionshindrad”. Ett tal som enligt honom själv var tänkt att visa empati, men som snarare blottlade den retoriska tomhet som präglar Fifa: föreställningen att mänskliga rättigheter går att reducera till något man tillfälligt kan identifiera sig med, snarare än något människor faktiskt lever med – och ibland dör för.