Agneta Stark: Här kommer alla superviktiga skäl till att kvinnor borde ha lägre lön

Kvinnor har lägre löner än män, historiskt och än idag, i Sverige och i världen.

Piglöner var i det svenska bondesamhället ungefär hälften av dränglöner, trots att pigorna hade längre daglig arbetstid och både drängar och pigor hade tunga arbeten.

När folkskolan infördes år 1842 var lärarna män, men från 1858 tilläts också kvinnor undervisa. Villkoren för kvinnliga och manliga lärare var i stort sett lika. År 1906 beslutade dock den svenska riksdagen att manliga lärare skulle ha högre lön för samma arbete. Avsikten var att locka män till ett yrke som annars, som riksdagen såg det, hotade att feminiseras. De könsskilda lärarlönerna blev sedan kvar till 1937.

År 1960 träffades en överenskommelse mellan arbetsgivarna inom industrin och LO om att avskaffa den så kallade kvinnotariffen ur kollektivavtalen. Fram till dess skulle enligt avtalen en man ha högre lön än en kvinna när de båda utförde precis samma arbete.

När jag går igenom de många skäl som genom åren har uppgivits för att män skulle ha mer betalt syns ett tydligt mönster. Så snart ett skäl inte längre är giltigt så dyker ett nytt skäl upp. Det enda som är oförändrat är att kvinnor ska ha mindre betalt.

Några vanliga skäl:

Män är starkare än kvinnor och deras jobb är tyngre. Skälet fungerar inte när kvinnor och män har samma arbetsuppgifter. Många kvinnor har också haft mycket tunga jobb som roddarmadamer, bryggeriarbeterskor, och mjölkerskor. Idag är det kvinnor inom barnomsorg och äldreomsorg som lyfter tungt. Utan lyfthjälpmedel. Och utan tyngdtillägg på lönen.

Män har smutsigare jobb än kvinnor. Egendomligt är att smuts som löneökande faktor har gällt den som i sitt arbete skapar och sprider smutsen, t ex i metallspån eller olja, inte den som i sitt arbete har städat bort samma smuts. Hälsovådlig smuts som avföring och kräk inom sjukvården har inte höjt lönerna.

Män har mer ansvar än kvinnor. Men inte när det gäller liv och hälsa, där kvinnor har och har haft tyngre ansvar.

Kvinnor har kortare utbildning än män. Tills de tvärtom, sedan mer än 40 år, hade längre utbildning än män.

Kvinnor har längre men fel utbildning. Främmande språk var viktiga tills kvinnor dominerade bland språkkunniga. Då blev skolmatematik viktigt, tills kvinnor nu har lika goda eller bättre skolresultat i matematik. Och kvinnor har sökt sig till yrkeslivets alla sektorer, medan män är koncentrerade till färre områden.

Kvinnor har rätt och lång utbildning men arbetar i fel sektor. Detta är knepigt – behoven av välutbildade människor i sjukvård, tjänsteyrken och utbildning är stora och minskar inte. Men om en sektor blir ”fel” just för att kvinnor arbetar där, så är ju löneproblemet olösligt.

Kvinnor behöver flexibla arbetstider och det är en nackdel för arbetsgivaren, som då betalar lägre lön. ”Delegationen för jämställdhet i arbetslivet” visade år 2015 att det är precis tvärtom. De som har flexibla arbetstider får i själva verket litet extra lön, jämfört med dem som har fasta arbetstider. Stora kvinnogrupper med låg lön arbetar inom handel, omsorg eller vård med helt fasta arbetstider. Så nu måste argumentet antingen vändas i sin motsats (”fasta arbetstider är en nackdel för arbetsgivaren som måste leda till lägre lön”) eller helt enkelt skrotas. Löneskillnaden kvarstår.

De senaste hundra åren har löneskillnaderna mellan kvinnor och män minskat. Men de finns ännu kvar.

Stor kreativitet har i decennier använts för att förklara på vilka sätt kvinnor gör fel, är fel, strävar åt fel håll och därför bör ha mindre betalt. Den kreativiteten borde idag användas för att skapa ett arbetsliv där kvinnor och män betalas rättvist.