Ledare. Johan Ehrenberg.

2020-08-07 03:00
Puffetikett
Dagens ETC

USA och Kina styrs av samma rädsla

De politiska systemen skiftar, från demokrati, till korruption till direkt diktatur. Men samma extrema överföring till några få ägare pågår i alla länder.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Vi har alla märkt hur berättelsen om Kina svängt de sista åren. Från ett ekonomiskt befriat land till ett hotfullt övervakande diktaturland. Det är lite märkligt. Kina har alltid, sen 1949, varit en enpartidiktatur och Kina har alltid expanderat de politiska ledarnas makt och kontroll genom angiveri, övervakning, ”omskolning” och påhittade brott med hårda domar mot oppositionella som sen får be om ”ursäkt” i media. Massmord på oppositionella grupper har varit del i en politisk metod. Det här förtrycket har varit lika starkt under kalla kriget, under Sovjets fall, under den nyliberala ekonomiska expansionen och under de senaste årens enorma satsning på en ekonomisk revolution där Kina blivit världsledande i AI, robotteknik, och effektiviserade produktionsapparater. Ny teknik gör kontrollen av medborgarna ännu mer omfattande.

Uigurer förtrycks på ett sätt som bara kan förklaras av att det ska stämma i bäcken hos alla andra som ifrågasätter den rasism och ägarmakt som de facto råder i landet.

Men allt detta har skett under de senaste 30 åren då västs media och politiker jublat över ”öppningar” i Kina som handlat om billigare arbetskraft, ökad finansmarknad och ”stabilitet”.

Det enorma överskott, som skapats i den handel som uppstår när ett land billigt producerar åt alla andra, har Kina lydigt skickat till USA (precis som Japan gjort innan dess) och därmed finansierat de underskott och den dollar som USA använder till att ständigt bygga upp den globala militära övermakten. Studerar man USA:s expansion de sista trettio åren är det militärbaser och övervakning som omger Ryssland och Kina, inte tvärtom.

Diskuterar man påverkan på andra länder så är det viktigt att komma ihåg att det är USA som stämmer EU-bolag och svenska banker och utdömer gigantiska böter, det är USA som bestämmer vilka företag som ska få agera i den rika världen och det är USA som övervakar den absolut största delen av mänskligheten. (Snowdens avslöjande var en ögonöppnare för många men minnet är kort.)

USA:s makt bygger på kontroll av oljan, kontroll av pengaflöden och kontroll av kommunikationen, alltså media. (1/3 av mänskligheten är idag frivilligt anslutna till Facebook!).

Inget land i världen och ingen region har utmanat det här på riktigt. Varje land vrider sig under den kontroll som finns, varje politisk ledning försöker skapa sig lite mer utrymme för egen makt men inte ens Europa, världens största ekonomi, har klarat av att ens begränsa makten när USA förklarar att företag inte får handla med Iran. Storföretagen viker sig av ren självbevarelsedrift. Pengamakten styr.

Och SEB och Swedbank betalar sina böter till USA (!) för penningtvätt.

Att USA skapar ett handelskrig mot Kina – som kortsiktigt skadar USA:s företag mer än Kinas – bygger på en långsiktig strategi som säger ”hit men inte längre”. Samma sak har sagts till varje utmanande nations ledarskap.

Å andra sidan är Kinas svar baserat på en ännu längre tidshorisont. Att man investerat i Silk Road, som inte i första hand går till EU utan via Iran, Pakistan till Afrika, handlar om att försöka växa i områden som USA övergett. Om Afrika blir detta århundrades nya motor för ny kapitalackumulation så blir Silk Road, detta nätverk av järnväg, motorväg, hamnar och sjöfart, begripligt. Annars bara ett gigantiskt investeringsprojekt där en del av landets handelsöverskott kunnat placeras.

Infrastruktur är makt och ekonomi som förändrar ett land. Tänk dig ett Sverige utan E4:an från norr till söder. Utan järnväg. Utan det blodomlopp av trafik som gjort varje landsdel till en del av något större. Tänk sen samma sak hundra gånger större.

Alla länder på jorden är idag kapitalistiska. De politiska systemen skiftar, från demokrati, till korruption till direkt diktatur. Men samma extrema överföring till några få ägare pågår i alla länder. Det är därför varje lands superrika också skaffar sig konton i skatteparadis, flyktvägar från kriser och omvälvningar. Amerikanska, franska, kinesiska och svenska miljardärer är grannar i brevlådeföretagen på skatteparadisen. Vad är de så rädda för?

En allt större del av mänskligheten är samtidigt låntagare i första hand, löntagare i andra.

Löntagandet är mest ett sätt att kunna motivera lånandet. Ägarna av världens lönsammaste företag (tänk Apple, Amazon och Ali Baba) får mer nya pengar från finansplaceringarna än företagens verksamhet. Det gäller i Kina, Sverige och USA lika.

Det här kan inte fortsätta i evighet. Flödet måste ändras.

Det är därför bra med en dos av realism när man känner vindarna vända i propagandan mellan länderna.

De slåss om makt, inte om demokratiska principer eller mänskliga rättigheter.

De är rädda.

För samtidigt som världens ekonomier blivit alltmer lika har också motreaktionerna blivit alltmer lika i land efter land. Samma demonstrationer i Hong Kong, New York, Chile, Paris och Chabarovsk. Det är miljoner människor som agerar, ofta med risk för egen hälsa och frihet.

Världen delar nu på en pandemi men vi delar också den klimatkollaps som bara kan motas om tillräckligt många säger nej.

Det är på många sätt hoppfullt.

När man övervakar en värld är det cynism, avhumanisering och rädsla som styr.

När man istället tittar underifrån ser man himlen.

Johan Ehrenberg
Johan Ehrenberg 

Grundade ETC 1976. Svarar gärna på frågor och skriver mest om ekonomi och politik. Och solceller. Men det är ju politik det med.

Mejl johan@etc.se

Twitter @JohanEhrenberg