Med en underfinansierad välfärdssektor, där anställda betalar besparingarna med sin egen hälsa, och invånare genom sämre tillgång till samhällsservice, är regionhögerns planer kanske en petitess i sammanhanget. Det drunknar i den allmänna känslan av att politiken varken vill eller kan något bortom de dramatiska utspelen kring kulturfrågor. Varför inte diskutera invandring en vända till i Agenda?

Men märkligt nog har USA:s finansminister Janet Yellen inlett en radikal u-sväng i skattepolitiken – den där som aldrig går att förändra. Och det är särskilt radikalt för den som vant sig vid att skattenivåer endast diskuteras i termer av sänkningar. Yellen verkar, förunderligt nog, för att få till stånd en global minimibeskattning av multinationella företag. En siffra som nämnts är 21 procent, nästan dubbelt så högt som på Irland.

Bakgrunden är främst Joe Bidens gigantiska stimulanspaket, som bland annat innehåller stora satsningar på infrastruktur och gröna jobb. Men för USA finns även andra fördelar med att ekonomin fortsätter att växa, särskilt i förhållande till Kina. För att kunna höja bolagsskatten från 21 till 28 procent, utan att drabbas av företagsflykt, krävs dock ett globalt golv.

Det skulle innebära ett historiskt brott mot den utbredda tendensen till allt lägre bolagsskatt inom OECD-länderna, inte minst inom EU, där den underliggande orsaken främst är skattekonkurrens mellan olika länder – i jakten på attraktiva företagsetableringar har länder sinsemellan tävlat om att kunna erbjuda så fördelaktiga villkor som möjligt. Vilket i sin tur leder till att stora företag kunnat ställa olika länder mot varandra i kraven på skattelättnader, statsstöd och annat smått och gott.

Ett av de senaste exemplen hittar vi i techjättarnas etableringar i Sverige, där man förhandlat sig till förmånliga skatteregler och hundratals miljoner i stöd. Man har heller inte känt sig särskilt blyga, utan även presenterat önskemål om att kringgå kemikalieavgifter och granskningar från svenska myndigheter som Finansinspektionen. Ungefär som att bläddra i Wish-appen.

Samtidigt undviker man att betala skatt i så hög utsträckning som möjligt. Detta är anledningen till att varför bland annat Apple bedriver delar av sin verksamhet på Irland, Som en not kan tilläggas att Trump under sin mandatperiod sänkte bolagsskatten från 35 till 21 procent. Nio länder följde snabbt efter.

Yellens avsikt med ett globalt skattegolv är att stoppa den globala rusningen mot botten, och den underfinansiering av välfärden som det innebär.

Linjen innebär även ett trendbrott inom det Demokratiska partiet, som under Clinton och Obama främst slagit vakt om nyliberalismen genom att stimulera global handel, och märks också inom de ledande ekonomiska skikten, där bland annat profiler som nobelpristagarna Joseph Stiglitz och Paul Krugman gradvis kommit att omvärdera sin syn på nationalekonomi.

Huruvida man lyckas etablera en global konsensus kring frågan återstår att se. Enligt rapporteringen har OECD-länderna diskuterat problemen kring skattekonkurrens sedan en tid tillbaka, och det är välkommet att USA tar tydlig ställning.

Det här är nämligen nödvändigt. Medan världens miljardärer lyckades återhämta och öka sina förmögenheter tidigt under pandemin, är risken att det kommer ta decennier för de hårdast drabbade hushållen att överhuvudtaget återhämta sig. Det saknas heller inte pengar. Under pandemin har Europas miljardärer blivit 1 000 miljarder dollar rikare och ökat med nära en fjärdedel till antalet, samtidigt som arbetslösheten och klyftorna ökat.

Befolkningsmängden i Västra Götaland växer och därmed även trycket på kollektivtrafiken. Kanske finns inget hopp om att undgå trängseln efter covid just nu. Men en annan syn på beskattning är definitivt möjlig.