Ledare. Johan Ehrenberg.

2020-01-24 03:00
Puffetikett
Dagens ETC

Socialism handlar om att befria individen

Sanningen och det enkla budskapet i socialism är att individen äntligen ska få blomstra och bli så unik och så fri som den kan. Så olik den vill. Så individuell.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Socialism handlar om att befria individen. Det här har sagts många gånger men att det självklara inte diskuteras är ju för att de som förstör individens frihet måste låtsas att hotet kommer från någon annan.

Alla dessa lögner om att gemenskap, kollektivism eller jämlikhet skulle vara en tvångs-tröja på individen är nödvändiga för att kunna strunta i det faktum att vi varje dag krossar individens frihet genom ekonomisk utpressning, könsstereotyper, sms-jobb, fattigdom vid pension eller utslagning vid sjukdom.

Vardagens villkor ger de flesta en ofrihetens boja att släpa på, bara några få procent har verklig frihet att välja sina liv. Det som kallas fritt val är inte fritt, det är nödvändighet och begränsning som tvingar fram val och det där kan inte bli frihet för individen även om man kan välja mellan 50 sportklockor eller hundra 100 man inte har råd med.

Sanningen och det enkla budskapet i socialism är att individen äntligen ska få blomstra och bli så unik och så fri som den kan. Så olik den vill. Så individuell.

Varje massdemonstration i Mellanöstern handlar idag om att befria individen. Varje klimatstrejk med miljoner deltagare vill individens frihet, inte begränsa den såsom förstörelsen tvingar oss till när skogarna brinner.

Förslag om rättvisa skatter handlar om att befria individen. Förstatligad skola handlar om att ge alla individer samma rättigheter och chans. Orädd public service handlar om att alla ska kunna se och delta i medieflödets roliga, dumma, tokiga och viktiga berättelser. Inte bara de som kan betala för fem streamingtjänsters urval.

Det gemensamma ger individen frihet medan det privata låser in och skapar bojor  ofta sådana vi inte ens ser som när våra smart-phones förvandlas till övervakningsmaskiner och ett ständigt reklamflöde vi aldrig bett om i mejl, i sociala medier eller i umgänget mellan vänner.

I borgerligt tänkande finns det en motsättning mellan den kollektiva kampen och individens frihet. Individens frihet blir för dem individens sak. Men vi människor behöver kollektivet för individens skull. Fattigdom är en påtvingad förstörelse av människans frihet, könsförtryck en annan och den nya segregerade skolan är en perfekt berättelse om hur någras frihet förstör de mångas.

Det måste ju inte vara så. Poängen med en gemensam skola är att den ger alla individer ökad frihet. Det man ofta glömmer är att det borgerliga idealet om ojämlikhetens nödvändighet, om de privatiserade genvägarnas självklarhet också innebär en kollektivisering av borgerligt liv. De riktigt rika lever i en segregerad grupp (numera från barndomen i segregerade skolor) där de riktigt, riktigt rika dessutom skapar sig en ofrihet som pengarnas väktare.

Något av det mest sorgliga jag läst är klimatforskare som blivit inbjudna i de slutna rummen och till sin förvåning fått ge råd, inte om det globala hotet utan om hur just de andra i rummet ska kunna köpa sig en säker lösning när det sociala hotet från fattiga blir alltför starkt. Och det hela slutar med frågan hur man ska kunna lita på de egna vakterna?

Att befria individen handlar alltså även om att befria de som tror att individualism bara är att ha det bättre än alla andra.

Det är viktigt för socialister att ständigt diskutera individens frihet. Ökar den kamp man för individens frihet eller inte? För om den inte gör det kommer den att dö.

För att få makt måste individer organisera sig, fackföreningar är en fantastisk lösning för maktlösa enskilda löntagare, men bara om de ger samma löntagare mer frihet i vardagen, mer betalt, bättre arbetsvillkor, tryggare ålderdom. Bara om alla får det bättre blir alla friare. När facken istället blir ett redskap för att acceptera sämre a-kassa, acceptera försämrad sjukersättning, acceptera löneökningar som släpar efter tjänstemän och företagsägarna så får vi en sluttande spiral där det som blir kvar är ett slags försäkringsbolag men med lika många hål i villkoren som de andra när olyckan slår till.

Ökar individens frihet av mer motorväg eller ökar den av mer järnväg? Ökar friheten med vegetariska måndagar på skollunchen eller inte? Ökar eller minskar assistentersättningen individens frihet?

Mäter man politiska förslag utifrån vilken nytta den gör för individens frihet så blir diskussionen konkret.

Ta det famösa Rut, borgerlig regering gav välbeställda individer en ökad frihet och de rika kommunernas invånare fick kraftiga skatte-avdrag, medan de som verkligen behövde hjälp i hemmet inte hade råd.

När min mor födde sitt fjärde barn i Motala var det självklart att kommunen skickade hem en barsk tant med stort välstryket förkläde och tillhörande mössa, som skötte oss tre bus-ungar i väntan på att veckan på lasarett var över. När hon födde sitt sjätte barn några år senare fanns inget stöd alls.

Svaret på Rut är kanske inte att minska skatte-avdraget, kämpa mot individerna som fått denna frihet utan lösningen är kanske gratis Rut till alla som anser sig behöva det arbetet.

Diskussioner om frihet handlar väldigt ofta om saker som skola, badhus eller omsorg och det beror nog på att vi fortfarande vet att vi politiskt har makt över det. Betydligt färre tror att vi kan vända pensionsfrågan, de bortskänkta miljarderna till banker och fondsystem är för evigt borta i det kollektiva extremist-systemet som kallas finanskapitalism.

Men om vi istället diskuterar utifrån ökad frihet för individen, nu när vi har ett system där de flesta kvinnor som går i pension blir fattigpensionärer fast de jobbat hela livet, så kan svaret bli brutalt enkelt.

Bort med alla dessa fondsystem, garanterad pension för alla individer på 25 000 kronor och därmed har alla individer har fått ökad frihet, inte mindre.

Jag menar inte att det är lätt att diskutera individens frihet. Filosofen Torbjörn Tännsjö gjorde nyligen ett försök i könsfrågan och diskussionen handlade som ofta om idrott och badhus och då specifikt behovet av kontrollerade separata omklädningsrum för att falska könsbytare inte skulle gå in med sina penisar till kvinnors avdelning. Tännsjös lösning på problemet var enkel, utgå från individen och inför individualiserade ombytesrum för alla så förtrycker man varken män, kvinnor eller könsbytare, men heller inte de som anser sig varken vare det ena eller andra.

De som kallar sig individer. En människa.

Socialism handlar inte om att försvara de fängelser vi tvingas in i av ekonomiska eller sociala burar. Socialism handlar om att befria individen.

Johan Ehrenberg
Johan Ehrenberg 

Grundade ETC 1976. Svarar gärna på frågor och skriver mest om ekonomi och politik. Och solceller. Men det är ju politik det med.

Mejl johan@etc.se

Twitter @JohanEhrenberg