Ledare. Ulrika Lindahl.

2019-12-03 03:00
Puffetikett
Dagens ETC

Nu kommer Pisa som visar hur vi offrar de fattiga barnen

Sverige är ett rikt land. Som låter människor falla ned i fattigdom. Det är bara så vi kan tolka resultaten i Pisaundersök­ningen idag.

Idag presenteras Pisa-undersökningen av svensk skola. Det var tre år sedan sist. 

Idag får vi svar på om elevernas kunskapsresultat har återhämtat sig ytterligare lite efter de historisk låga nivåerna 2013. Svenska elevers resultat hade då rasat från att ha legat i topp bland OECD-länderna till under genomsnittet i alla de undersökta ämnena. Den svenska utvecklingen var den sämsta av alla undersökta länder. Krisrubrikerna var stora och svarta. Med rätta. Hur hade det kunnat gå så fel? 

När kurvan har vänt lite uppåt igen för kunskapsresultaten så har det fortsatt att gå nedåt för likvärdigheten. Skolan hade alltså blivit allt sämre på att ge alla elever, oavsett vilken skola de går i, var de bor och vilka föräldrar de har, goda förutsättningar att lyckas och nå målen. 

Inte ens utbildningsminister Anna Ekström (S) vågar tro att Pisa kommer att visa någon förbättring för likvärdigheten i den skola hon styr över. Hon tror däremot att vi kommer att få se att skolan har blivit ännu mer ojämlik. Vi har redan fått signaler om det tidigare i år. En av dem från Unicef, som efter att ha gått igenom förutsättningarna i världens 41 rikaste länder kan placera Sverige på plats 25 när det gäller likvärdigheten. 

Många länder med sämre ekonomiska förutsättningar lyckas mycket bättre, som Lettland och Estland. Och regeringens egen långtidsutredning visar att skillnaderna mellan skolor har ökat sedan början av 1990-talet. 

Anna Ekström säger att minskade klyftor i skolan är den viktigaste frågan för henne. Det sa hennes föregångare Gustav Fridolin också. Och det har satsat en del från regeringen. En likvärdighetspeng som kommunerna och skolorna kan söka. Pengar till lärarassistenter. Men för de stora sakerna, de som verkligen kan göra skillnad, där är det stopp. De borgerliga partierna i riksdagen gör enad front mot förslag om vinsttak för friskolorna och regler för en jämnare fördelning av eleverna på skolorna. Att göra vinst på skolelever är viktigare än att ge alla elever en chans att lyckas. 


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Segregationen börjar inte i skolan. Men skolan förstärker den tyvärr. Hamid Safar, rektor som lyckades höja resultaten på Sju­milaskolan i Göteborg, en skola där 99 procent av eleverna har ett annat språk än svenska som modersmål, säger i Majblommas barnfattigdomsrapport: ”Våra segregerade städer har bidragit till att barnen växer upp i isolerade öar utan någon större kontakt med varandra.” De rika barnen med välutbildade föräldrar går för sig. De fattiga barnen med lågutbildade föräldrar går för sig. När Hamid Safar undersökte vilka förhållanden som hans elever levde i upptäckte han att många av barnen var trångbodda. De hade ingen egen plats i hemmet. Ingen plats att göra läxorna på. Så de startade en eftermiddagsskola med läxhjälp. Skolan försöker kompensera men kämpar mot allt det som drar isär vårt samhälle.

Nästan var tionde barn i Sverige lever i fattigdom. Bland barn som har två föräldrar födda utomlands är det var fjärde. Bland barn som själva är födda utomlands, vart tredje. I går lämnade Delegationen mot segregation en rapport till regeringen som visar att i utsatta områden lever mer än vart fjärde barn i familjer där inkomsterna inte räcker till det nödvändiga. ”Det värsta som fanns var helger och lov för då visste jag att jag inte skulle få någon mat eftersom jag inte fick lunch i skolan”. Så säger Joy M’Batha i Majblommans rapport. 

När barn måste leva under sådana för­hållanden, och när de barnen koncentreras till en och samma skola samtidigt som andra skolor stoppar pengar som ska gå till utbildning i vinstfickorna, spelar det ingen roll hur mycket likvärdighetspengar som satsas. Det räcker inte. 

Tapio Salonen, forskare i socialt arbete, säger så här om hur man kommer åt barnfattigdomen: ”Den snabbaste och mest träffsäkra åtgärden är att stärka olika familjepolitiska trygghetsförmåner, till exempel bostadsbidrag för barnfamiljer och ekonomiskt skydd vid sjukdom och arbetslöshet”.

Trygghet. Och fördelning. Pengar till mat för dagen. En lite större lägenhet så att det finns ett eget rum. Pengar till nya vinterskor och avgiften till fotbollsklubben eller kulturskolan. Pengar till framtidstro. 

Sverige är ett rikt land. Som låter människor falla ned i fattigdom. Och lämnar dem utanför. Offrar deras framtid. Det är bara så vi kan tolka resultaten i Pisa-undersökningen idag.