Ledare. Birger Schlaug.

2020-08-22 03:00
Puffetikett
Dagens ETC

När marknaden styr hamnar själva livet i skuggan av vinsten

Bara 10 av 1 556 nya preparat som tagits fram under de senaste 30 åren har varit inriktade på de mest försummade sjukdomarna.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

En företrädare för Apoteket berättade våren 2019 i Sveriges Radio att försäljningen av allergimediciner gick bättre än tidigare. Det vill säga att Apoteket sålde mer än under tidigare år. Vilket ur ett marknadsperspektiv kan tyckas som något positivt. Ur ett medborgarperspektiv är det däremot djupt tragiskt att allt fler anser sig behöva använda dessa läkemedel för att må bra. Ohälsa kan ur marknadsperspektiv vara synnerligen lönsamt trots att det ur medborgarperspektiv är djupt olönsamt. Vad är att betrakta som "bättre" när det gäller behov av mediciner?

Jag påminns om uttalandet från företrädare för Apoteket när vi nu gått in i fasen med cornatest, antikroppstest och vacciner som i stort sett alla kommer att stå i kö för. Ohyggligt lönsamma affärer, ur marknadsperspektiv, väntar. Principen om stor efterfrågan som sätter priset kommer att väga tungt trots alla löften om motsatsen. Vänta bara!

Historien om läkemedel kan lära oss en hel del. Regeln är att avkastningskrav för bolag blir avgörande för vem som får leva och vem som ska dö av också tämligen simpla sjukdomar. I en studie från bland annat Läkare utan gränser redovisas läget: Bara 10 av 1 556 nya preparat som tagits fram under de senaste 30 åren har varit inriktade på de mest försummade sjukdomarna. I rapporten skrivs:

“Att dessa sjukdomar är och förblir försummade år efter år är en följd av ett system för utveckling av läkemedel, styrt av vinstintressen och som inte gör någon skillnad på om det gäller utveckling av livräddande medicin eller en ny doft inom parfymindustrin.”

Är detta rimligt? Ja, ur marknadsperspektiv. Är det rimligt ur ett medborgarperspektiv? Nej, naturligtvis inte. Ändå låter vi det ske, årtionde efter årtionde medan vi petar upp gloria på våra huvuden och talar om “allas lika värde”. Ursäkta, men det finns anledning att bli förbannad för mindre.

Ett av de krav som framförs i studien är att nya medicinska produkter som utvecklas med stöd av offentliga medel inte får patenteras utan istället göras allmänt tillgängliga efter kvalitetskontroll. Ett fullt rimligt krav. Vad håller tillbaka politiken?

Försök har gjorts för att komma tillrätta med den djävulska situationen. Men, som påpekas i studien:

”Under inflytande av den mäktiga läkemedelsindustrin har en byråkratisk snårskog skapats. Denna har visat sig närmast ogenomtränglig för de länder som vill vidta åtgärder för att skydda folkhälsan och främja allas tillgång till mediciner.”

Marknadsperspektivet har talat där det inte skulle getts den makt det har fått. En skulle ju kunna tro att till och med de mest cyniska marknadsfundamentalisterna skulle vaknat när de väl hört talas om framfarten av antibiotikaresistenta bakterier. De små liven kan medföra att det, utan gigantisk risk, inte går att göra vare sig skönhetsoperationer på kändisar eller få stopp på lunginflammation hos börsmäklare, riskkapitalister och ledande politiker. Byte av höftleder, canceroperationer eller transplantationer ska vi bara inte tala om.

Marknadsperspektivet fungerar inte då det gäller långsiktiga och riskfyllda investeringar. Utan medborgarperspektiv lär vi skapa en kollaps för allt vad sjukvård heter.

Ett par läkemedelsbolag uppger att de, åtminstone under pandemins första faser, nöjer sig med att täcka sina kostnader. Frågan är vad börsen säger om det. Kommer inte pengar att styras till de andra bolagen? Var kommer våra pensionspengar att styras? Tja, ni vet hur det är. Systemet är cyniskt. Vi lever under kortsiktighetens förbannelse.

Efter mina år som politiker deltog jag i ett antal helgseminarium på temat ”hur agerar den gode kapitalisten?”. En präst, en grön och en filosof samtalade med beslutsfattare i större bolag. En del av de sistnämnda blev förfärade när de insåg att “den gode kapitalisten” – som vill väl när det gäller sådant som miljö, klimat och annat etiskt förhållningssätt – riskerar att gå under. Det lär bli slutsatsen också när facit över covid-19 finns om ett antal år. Vaknar politiker upp då?