Agneta Stark: Mod är inte rädslans motsats

Var inte rädd för globalisering! Var inte rädd för att starta eget företag, för digitalisering, för gymmet, för att äta mer salt, för förändringar, för att ta i, för att slappa, för hormoner, för framtiden, för hundar, för spöken, för regn, för banken, för pensionen eller för det insprängda fettet. Var inte rädd för Nato! Var inte rädd för chefen! Eller ännu mer specialiserat: Var inte rädd för högskoleavgifter! Var inte rädd för att bygga på höjden! Var inte rädd för att plantera vintergrönt!

Jag har en stor samling av uppmaningar att ”inte vara rädd” för olika saker, hämtade från media i vitt skilda sammanhang. Inbyggt i dem alla är att modigt att göra motsatsen. Alltså: Var djärv! Kasta dig dådkraftigt ut bland hormoner, framtiden, hundar, insprängt fett och Nato.

Inte så få av dem som under 90-talets ekonomiska kris verkligen satsade på att starta eget företag finner sig 20 år senare vara skuldsatta för livet. Vissa som byggde vid strandkanten har idag lärt sig att ha gott om sandsäckar i beredskap för fortsatta översvämningar. Är detta rädslans seger över djärvheten? Är det lugnast att låta bli att förändra livet?

Uppmaningen att sluta vara rädd är ett tröttsamt och djupt felaktigt uttryck, där den som argumenterar för en viss ståndpunkt utpekas som rädd, orolig och ångestfylld, helt i onödan. Medan den motsatta ståndpunkten skulle innehas av dem som är djärva och handlingsinriktade.

Tanken är gammal. ”Lyckan står dem djärvom bi.” Men motsatsparet rädd – modig leder fel. Den som brakar på utan att tänka efter orsakar sorgligt ofta utryckning av fjällräddningen, där verkligt kunniga människor letar reda på den som med dålig utrustning dragit till fjälls.