Andreas Gustavsson: Varför landar högerhumor så ofta i just Hitler?

Republikanerna har sitt eget ungdomsförbund, Young republicans. Just nu skakar organisationen som ett litet asplöv. Detta efter att Politico kommit över nästan 3 000 sidor med meddelanden som medlemmar – många i ledande ställning – skrivit till varandra på Telegram. De konstaterar flera gånger att om det här någonsin läcker så blir det nog problem. Så sant. Eller? 

Vicepresidenten lyfter upp mattan, tar sedan fram största sopen. Klart.

Innehållet är ett flåsigt flöde med grova skämt om gaskammare, Hitler, slaveri och att våldtäkt ändå är rätt ”epic”. Svarta kallas apor, meningsmotståndare ska pressas till självmord. Med mera.

Det är rätt vidrigt.

Först kommer ursäkter från den högsta ledningen. Utredningar ska startas, skyldiga ska uteslutas. Men så kliver JD Vance in på scenen. Vicepresidenten lyfter upp mattan, tar sedan fram största sopen. Klart. Dags att vända blad.

Vad är problemet? säger han i en intervju med The Charlie Kirk Show (ja, den sänds fortfarande utan Charlie). Det handlar ju bara om ”kids”, alla vet väl hur unga grabbar är.

– De kör med vågade, kränkande skämt.

– Jag vill verkligen inte att vi ska växa upp i ett land där ett barn som drar ett dumt skämt – drar ett väldigt kränkande, dumt skämt – får sitt liv förstört. 

Saken är inte vad de skrivit, utan vad andra gör med vad de skrivit.

Republikanerna han kallar barn och ungdomar är för övrigt påfallande ofta helt fullvuxna män i 30-årsåldern.

Nej, men det kanske inte blev så mycket problem ändå. 

För som Politico skriver:

”Tillsammans avslöjar meddelandena en kultur där rasistisk, antisemitisk och våldsam retorik cirkulerar fritt – och där Trumps uppluckrande av politiska normer har gjort att sådant prat känns mindre tabu bland dem som positionerar sig som partiets nästa ledare.”

Ganska exakt som alla som genast förklarade att unga killar – ministerns son – mest av allt förtjänar förståelse och stöd när de söker sig till nazistiska kampgrupper.

Några tankar som tränger sig på, när USA:s politiska toppskikt rycker ut för att rädda sina något yngre ultrarasister.

Varför landar radikaliserad högerhumor så ofta i Hitler?

Varför låter det här ganska exakt som alla som genast förklarade att unga killar – ministerns son – mest av allt förtjänar förståelse och stöd när de söker sig till nazistiska kampgrupper?

Varför har vi inte hört något mer om de krafttag som Moderata ungdomsförbundet lovade ta efter att medlemmar i Göteborg firat oktoberfest genom att skråla ”Ausländer raus” till tonerna av den numera högerextremt kodade dängan ”L’Amour Toujours” med Gigi D’Agostino?

Varför kan vi inte bara enas om något väldigt enkelt?

Nämligen att den här sortens åsikter, precis som avloppsvatten, har en tendens att sippra nedåt. 

Följ flödet, hitta källan.