Blake Fischer var så exalterad efter sin jaktresa till Namibia att han efter hemkomsten till Idaho, USA, genast författade ett mejl till fler än 100 vänner och kollegor. Han bifogade bilder på några av de drygt dussinet djur han skjutit. Bland andra giraff, kudu, vårtsvin, impala, vattenbock, gemsbock och leopard.

Men det som beseglade hans öde – Fischer har tvingats lämna sin position som ledamot för en lokal myndighet som administrerar jakt och fiske – var en bild där han med lyckligaste min poserar över babianer som han tagit av daga, både vuxna och ungar, travade mot varandra.

Till och med de mest råbarkade hade problem med den bilden.

”Jag blev bestört”, säger Steve Alder på jaktorganisationen Idaho for Wildlife till tidningen Idaho Statesmen. ”Han dödade hela babianfamilj och så har du lilla junior liggande där i mammas knä. Du gör inte så.”

Fischer är förvånad att han möter fördömanden. Han menar att han inte gjort något olagligt eller omoraliskt. Möjligen kunde han agerat med mer ”lämplig nivå gällande sportsmannaanda”.

Själv reagerar jag på ord han använder, ord som definierar hans relation till naturen. Fischer talar om att han hjälpte den afrikanska kontinenten genom att reglera ett ”överskott”, då han ”skördade” vad savannen har att erbjuda i form av levande varelser som springer, hoppar och klättrar.

Fischer skulle skjuta en enhörning om den passerade hans mynning. Det är mentaliteten. Han skördade bara det som tillfaller honom. Inte konstigare än att plocka ett äpple från grenen. En babianbebis har ingen funktion annat än att underkasta sig, eller för att citera Bibeln: ”Härs­ka över ha­vets fis­kar och him­lens fåglar och över al­la djur som myll­rar på jor­den.”

Undrar hur hans bidrag till den globala uppvärmningen ser ut?

Jag har mycket svårt att föreställa mig att han planerar att koldioxidbanta.

Ja, det här blir ännu en artikel om män.

De som utövar politiken.

De som bestämmer i styrelserummen.

Du som just nu läser detta.

Om vi ska rädda klimatet måste vi förr eller senare dika ur den sörjan, och med tanke på läget just nu är det förr som gäller. Manligheten. Ett slags djupt liggande anknytningsproblem, att sakna förmåga att känna vördnad och tacksamhet och ansvar inför planeten som är allas vårt hem.

Det är män som orsakar klimatförändringar.

Inte bara, men mest.

Exempel: Svenska mäns privata transporter släpper ut dubbelt så mycket koldioxid som kvinnors transporter, enligt Naturskyddsföreningen.

Det är män som nonchalerar konsekvenserna.

Inte alla, men för många.

Exempel: Hur tror du att klimatförändringarna kommer att påverka din livsstil om 20 år? frågade WWF nyligen i en opinionsundersökning. Inte alls, svarade nästan var fjärde man men inte ens var tionde kvinna.

Oh 007.. not you as well?!!! #papoose #emasculatedBond pic.twitter.com/cqWiCRCFt3

— Piers Morgan (@piersmorgan) October 15, 2018

I veckan har brittiske mediemannen Piers Morgan förfasat sig över att Daniel Craig, skådespelaren som gör den senaste upplagan av James Bond, bär omkring sitt barn i en sele. Den hemliga agenten är ”kastrerad”, tycker Morgan. Han får dock mothugg av fäder, som sedan erhåller omåttligt beröm när de… inte är som Morgan.

Det är för billigt, tycker Samuel Miller McDonald, klimatforskare på Oxford:

”Låt oss också belöna män som står upp för att vara öm och beskyddande gentemot alla och allt sårbart, inte uteslutande deras egen jäkla avkomma.”

Han efterlyser en uppdaterad manlighet.

Ja, tack.

Det kan vara skillnad mellan klimatkollaps och en dräglig framtid.

När det amerikanska vetenskaps- och techmagasinet Wired i helgen fyllde 25 år arrangerade man möten där några av världens skarpaste hjärnor möttes. Världens rikaste fanns med också, Amazon-grundaren Jeff Bezos. Han viftade bort resonemang om mer rättvis fördelning av rikedom, om att hushålla med naturens resurser. Vad är problemet? Mänskligheten kan migrera till och terraforma andra planeter. Till dess fortsätter vi.

Bezos behöver en uppdaterad manlighet.

Då blir han mer öppen för lösningar som omfattar även de miljarder människor som inte har råd att köpa sig plats på första skytteln när den lämnar en fördärvad planet.

Då skulle han faktiskt känna något inför det oerhörda att vi genom den sterila rymden svävar tillsammans på ett klot med exakt rätt förutsättningar för oss att existera.

Förra året kom forskare med en studie – den omfattade experiment där 2000 amerikaner och kineser deltagit, både män och kvinnor – som visade att det finns en ”psykologisk länk mellan miljövänlighet och uppfattningar om vad som är feminint”. I klartext betyder det att miljövänliga produkter, beteenden och konsumenter ansågs vara omanliga. Som att en person som handlar med tygkasse utstrålar mer av kvinnlighet än någon som handlar med plastkasse. (Den tolkningen gjorde såväl män som kvinnor, det är alltså inte bara män som måste uppdatera sin egen manlighet, utan kvinnor måste samtidigt låta dem göra det.)

Undrar om Jimmie Åkesson tar med sig tygkasse?

Efter denna olycksbådande sommar sa Sverigedemokraternas partiledare:

”Det är precis det här vädret som vi under vinterhalvåret betalar tusentals kronor för att få någon annanstans.”

Jättemanligt. Jättedumt.

Om några har saker att reda ut kring vad som är manligt och vad som skulle stabilisera klimatet – det hänger helt uppenbart ihop – så är det högerpopulisterna. Men vi borde alla göra dem sällskap.

Det räcker liksom inte att vila tryggt i att du inte skulle njuta av att massakrera diande primater.

Bara senaste veckorna har vi informerats om att insekter i tropiska regnskogar har minskat med uppemot 98 procent. På grund av klimatförändringar. Blir du rädd? Jag också. Det är – naturligtvis, att det ens behöver skrivas – inte omanligt.

Analysera dig själv.

Hur ser du på någon som inte äter kött? Vad tänker du när du träffar någon som slutat flyga? Och är det något som håller dig tillbaka? Vilka känslor har du för, och vilka band till, det sköra livet som omger dig?

Kanske ska du börja med den sista frågan.