Ledare

Göran Greider: Jag känner min skolfrökens andedräkt

Publicerad 22 juni, 2016

Dagens ETC

Det är från och med nu meningen att vi ska titta på nyheter. Inte läsa nyheter. Vi ska höra röster, se ansikten. Vi ska inte längre ta vägen över det svala, motsägelsefulla alfabetet som rymmer både övermakt och uppror, skriver Göran Greider.

Det här är en ledare från Dagens ETC.
Ledarsidan är oberoende med röd och grön politisk färg.

Göran Greider

Text

I begynnelsen var ordet – och ordet var hos Gud.

När jag för länge, länge sedan första gången läste öppningsraderna i Johannesevangeliet blev jag alldeles tyst inombords. Jag läste det inte teologiskt, som ett yttrande om gud, utan just som ett yttrande om ordet, det skrivna ordet. Hela mitt liv, ända sedan jag lärde mig läsa, har det skrivna ordet varit det alltigenom centrala för mig. Jag minns det som om det var i går hur jag under det första sommarlovet mellan första och andra klass faktiskt gick omkring och oroade mig för att jag skulle ha glömt bort de där underbara bokstäverna som jag nyss fått lära mig. Hur man formade dem med handen i skrivhäftet. Hur de på ett nästan mystiskt sätt ljudades fram. Alfabetets bokstäver hängde på skyltar bakom katedern. Fröken Elizabeth, jag minns inte hennes efternamn, lutade sig över mig där jag satt i skolbänken och sa att hon tyckte jag skrev bokstaven a så fint.