Cecilia Verdinelli: Hemmafru–feminism under falsk flagg

Med någon form av cyklicitet återkommer varianter av hemma­fru­trender. Den senaste, som i sociala medier går under det ganska roliga namnet ”cottage core”, representeras väl i vårt land främst av Anna Björklund, en position som hon definitivt etablerade genom boken ”Kvinnomanualen” (2022).

I många intervjuer har hon berättat om sin personliga omvändelse: Hur hon länge trodde att lyckan gick via Handelshögskolan, hög lön, höga klackar och lyxkonsumtion. Men hon var olycklig och hade stora sömnsvårigheter. Det gick över först när hon släppte alla tankar på en internationell karriär inom finans och träffade sin man och började samsova. Strax blev hon gravid och hon har därefter i rask takt producerat fyra barn. Med dem kom den verkliga väckelsen. Den handlar om det lilla livet, amning, långkok och inredning med ledord som enkelhet och naturmaterial. Hon matar Instagram med foton av solbelysta lintottar i beiga linnekläder (tänk Solstickepojken), jordiga råvaror framlagda på ådrade träbord, sig själv mäktigt höggravid i broderat nattlinne och motljus, en enkel bukett med blåklocka och hundkäx i fönstret, en sovande bebis med gräddvit hätta och en droppe bröstmjölk i mungipan. Hon är en god fotograf, eller har en god fotograf, och bilderna är slående och tveklöst ofta vackra.